Gott nytt slut!

IMG_6932IMG_6933

Ibid flyttade hit till oss förra julen. Han har gjort stora framsteg under året, men är fortfarande en speciell katt. Å ena sidan oändligt uppmärksamhetstörstande, ett svart hål av kärlekshunger och stimulanssökande, å andra sidan ogärna fasthållen. Han sitter gärna på en stol vid bordet och spinner högt medan vi äter eller pratar. Men nu sitter han allt oftare i knät och kan till och med finna sig i att kramas eller lyftas. Och det går att kela med honom utan slut emellanåt. Men att försöka säga åt honom eller sjasa ut honom kan få honom att snudd på attackera. Så då gäller det att locka ut honom istället. Så länge vi låter glada så är det okej…

Nu har han alltså börjat hålla till i brevkorgen på mitt skrivbord. Lagom nära, lagom långt ifrån!

Jag har jobbat alla dagar som inte varit röda under jul och mellandagar, men de röda har å andra sidan varit ganska många. Nästa år ska jag jobba mindre och vara hemma mer. Nu njuter jag av det sista som det här året har att ge. Läser, lyssnar på musik och äter god vegansk mat (försöker återgå till den rätta matläran).

Gott nytt 2016! Förhoppningsvis ett mera mänskligt, mindre hatiskt och politiskt katastrofalt år än detta som varit.

Livet med Letto

Fick en läsplatta i julklapp och har redan hunnit läsa två (korta) böcker på den. Det är en Letto från Adlibris, men jag tänker inte köpa några eböcker utan ladda över låneböcker samt en massa inte längre upphovsrättsskyddade verk från Litteraturbanken.

Letton är lite speciell men funkar bättre att läsa eböcker på än min iPhone, som har fått tjäna detta ändamål hittills. Stör mig dock redan något enormt på att den inte kommer med någon form av ställ, utan fodralet är rent skydd, så den kan bara ligga ner. Men det ska nog gå att hitta på nåt…

Har du Letto? Hur trivs nu ihop?

Bilderbok om trans

newcover-jazz-vombat0317_Proof

“Jag är Jazz” har skrivits av Jessica Herthel i samarbete med Jazz Jennings och är illustrerad av Shelagh McNicholas. På svenska ger Vombat förlag ut denna bilderbok, vars illustrationer är ganska trista men budskapet är bra: det finns de som är transsexuella och det är ingen jättegrej, det går att få respekt och ett helt vardagligt liv.

Jazz har helt klar karisma och en historia att berätta. Sedan kanske inte precis alla känner igen sig, bland annat läggs väldigt stor vikt vid könsroller – men å andra sidan, någon känner säkert igen sig och varje barn som får en så här pedagogisk och enkel introduktion till trans* har helt klart lärt sig något av läsupplevelsen!

Bilderböcker som har allt

pyretwebb

“Pyret och pingvinpapporna” av Sara Berg, Karin Frimodig och Johanna Aripiainen (Vombat förlag) är snyggt illustrerad, enkelt och ledigt rimmad, vardaglig och fin – utan att någonsin bli FÖR fin. Vi får följa Pyret och Pyrets två pappor under en födelsedag.

Äntligen fyller lilla Pyret år.
Papporna smyger så tyst det går.
Frukost på sängen och prassel-paket,
är ju det bästa som Pyret vet.

Värsta prutten, Lolly! (inbunden)

“Värsta prutten, Lolly!” av Åsa Karsin och Frida Arvidsson  (Olika förlag) är ganska annorlunda illustrerad, mycket färgglatt och fartfyllt. En berättelse att bli glad av. Om Lolly som lärt sig prutta med armhålan. Hennes pappor tycker det är kul, men kanske inte just på bussen… och när hon ska följa med sin mamma på en fest är det ju inte alls lämpligt. Eller?

Jag har inte läst “Konrads klänning”, men “Konrad lussar” av Åsa Mendel-Hartvig och Caroline Röstlund blev bra nu i juletider. Här handlar det om olika genusuttryck som inte dramatiseras alls utan Konrad och hans syster leker glatt med klänningar, glitter och annat. En enkel bok som nog fyller sitt syfte helt perfekt.

Och alla dessa tre är kanske inte några odödliga klassiker för vuxna att gråta över, men de gör sitt jobb och det med bravur. De är glada, roliga och fina – men aldrig söta, gulliga eller sockriga. De har både bild och text på rätt ställe. Och de är härligt befriande läsning!

God helg!

Förra julen flyttade Ibid in. Nu, efter ett helt år tillsammans med oss och två andra katter, vilar han ut och knarkar kattmynta. Han gillade sin julklapp (tygfisk på långt snöre).

Själv köpte jag en egenklapp: “Allt jag inte minns”, årets omtalade Khemiri. Och jag har fått presentkort på nätbokhandel. Lär få användning för det snart…

God helg!

En grafisk roman som har förändrat mitt liv

(Titeln på detta inlägg är rubriken för dagens lucka i LitteraturMagazinets julkalender på Instagram.)

Eftersom jag älskar denna genre fanns det flera värdiga kandidater, men valet föll på Henrik Bromanders “Smålands mörker”. Litteratur kan få oss att uppleva och förstå något vi annars inte skulle ha lyckats sätta oss in i. Denna episkt tjocka roman låter oss följa Erik, en ung man med fascistisk ideologi. Läsning du aldrig glömmer.