Slalomliv

Slalomliv

Det brukar kallas slalomläsning att inte läsa en bok i taget, utan växla. Där är jag en riktigt mästerlig skidåkare. Jag har alltid 10-30 böcker på gång parallellt. En i köket, några i sovrummet, någon i ryggsäcken, några i läshörnan i vardagsrummet, och så vidare.

Men jag är också en slalomskrivare. Lyckas aldrig fokusera på enbart ett projekt, utan jobbar lite med något, lägger det åt sidan, jobbar lite med något annat.

Jag är nog helt enkelt en slalomlevare. Jag fokuserar hellre på tio saker än på en enda. Jag fokuserar nästan sämre om jag ska fokusera på bara en enda sak.

Så jag jobbar, skriver, pluggar, läser och har alltid massor av järn i elden/hjärnan. Det kan bli lite mycket ibland – men jag får nog acceptera att det är så jag fungerar.

Är du en slalomläsare, -skrivare och/eller -levare?

Undrar Tekoppen

(Det här spelet är förresten riktig 90-tals-nostalgitripp!)

4 kommentarer

  1. Oj, 10-30?! Det var inte dåligt. Jag gillar att läsa flera böcker samtidigt, men det rör sig om kanske 2-3 stycken (plus snabbläsning av ungdomsböcker på bibblan under tråkiga timvikariepass). Jag gillar att ha fullt upp, men blir också väldigt stressad när saker aldrig avslutas, så jag ser till att försöka avsluta mitt lilla brokiga gäng böcker innan jag börjar på nästa laddning.

    1. Ja, fråga mig inte hur jag gör för att komma ihåg alla och inte blanda ihop alla, det går alltid bra. Men det har nog faktiskt bara blivit fler och fler med åren. Jag kan verkligen sitta, läsa några sidor i en bok, ta upp en annan och läsa några sidor, ta upp en annan… och nu när jag har läsplatta också så blir det ju ännu värre. Där kan jag ju bära runt på massa böcker utan att det blir fysiskt påtagligt. Själv hinner jag sällan läsa annat än bilderböcker på passen i biblioteket. Men bilderböcker är ju härlig läsning 🙂

Lämna ett svar till tekoppenstankar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

nio − 2 =