Tips på Pride-läsning

Med anledning av Stockholm Pride, som pågår den här veckan, tänkte jag tipsa om några böcker med HBTQ-tema som jag läst sedan förra Pride.

Romaner för vuxna
Just nu läser jag Sara Lövestams tredje deckare om papperslöse Kouplan, Luften är fri (2016). De tidigare delarna i serien heter Sanning med modifikation (2014) och Önska kostar ingenting (2015). Fjärde delen, Finns det hjärterum, ges ut i höst.

En bok som jag gillade mycket mer än förväntat var Kristofer Folkhammars Magisterlekarna (2015), där berättelsen om en skola med bara homosexuella män rymmer både poesi, tragedi och passion.

Bengt Martins Sodomsäpplet (1968) är årets Stockholm Läser-bok. En mörk, väldigt välskriven bok om tonårsångest och förbjuden kärlek kring 1950. Jag har läst den många gånger, men återsåg den med glädje i år.

En klassiker som utkom i samma veva som Sodomsäpplet är Eva Alexandersons Kontradans (1969), som jag läste förra året – och drabbades av. Det här är nämligen en tidlös roman om den stora, destruktiva passionen. I väntan på att den nytrycks finns den som e-bok.

Romaner för ungdomar och unga vuxna
Abigail Tarttelins Golden Boy gavs ursprungligen ut 2013, men kom på svenska i år. En medryckande och läsvärd berättelse om intersex och hemligheter.

Anna Ahlunds Du, bara (2016) handlar om förälskelse, sex och de första stapplande stegen i en relation. I år kommer Saker ingen ser, en kollektivroman som bland annat har en icke-binär karaktär.

Kapitelböcker
Emma Karinsdotter och Hanna Gustavsson har alldeles nyss givit ut Lisbet och Sambakungen, en alldeles lysande normkreativ berättelse.

Jenny Jägerfelds skriver om en ung transkille i Brorsan är kung (2016). En högkvalitativ och välskriven bok, med både fart och fläkt.

Sara Lövestams Skarven (2016) läste jag strax innan förra Pride. En spännande och fin skildring av tre mellanstadiebarn som löser ett brott. En av dem är Johanna, som alla kallar för Johan.

Malin Nilsson och Vanessa Lopéz har tillsammans skrivit Det är jag som är Mickan (2015), om Mickan som passar på att byta namn och presentera sig som tjej när hon byter skola. I höst kommer uppföljaren Vi är världen, skriven av Malin Nilsson och Saga Becker.

Faktaböcker
Johan Hiltons Monster i garderoben. En bok om Anthony Perkins och tiden som skapade Norman Bates publicerades 2015. Om du inte redan har läst Hiltons skildring av en tid och ett samhälle, speglat i en skådespelare – gör det, genast !

Moa-Lina Olbers Croall har i I mitt namn. En bok om att vara trans (2016) skrivit en faktabok om trans som passar perfekt både för ungdomar och vuxna.

Maria Ramnehills Ett transfeministiskt manifest (2016) är en tankeväckande och provokativ genomgång av den sneda synen på transkvinnor.

 

Samtal om translitteratur på Pride

Om du är i stan under Stockholm Pride finns det många intressanta programpunkter – bland annat fredag 4 augusti 12.00-12.45, när jag och Sam Holmqvist pratar om translitteratur under rubriken ”Transböcker goes boom!” Vi kommer att beröra både historisk translitteratur och samtida, med inslag av såväl boktips som debatt och mer djuplodande samtal. Mer info finns i programmet.

Sam doktorerade i våras och hens avhandling heter ”Transformationer. 1800-talets svenska translitteratur genom Lasse-Maja, C.J.L. Almqvist och Aurora Ljungstedt”. Läs den här eller köp den i närmaste bokhandel.

Snygg är den också:

Bildresultat för transformationer sam

"Gruppen" av Mary McCarthy

I korthet: en av mina häftigaste läsupplevelser på väldigt länge! Sådär att jag inte kan sluta tänka på den, mentalt vistas i den. En stor, rik och hemsk roman som gör sig väldigt bra i Lo Kauppis ljudboksinläsning.

Vad jag gillar med ”Gruppen”:

Att berättarperspektivet är så splittrat, att det samtidigt beskriver de åtta karaktärerna (Kay, Libby, Lakey, Pokey, Dottie, Priss, Noreen, Helena) inifrån och utifrån. Hur de själva ser sig och hur andra ser dem – dömande, alltid dömande. Och därmed: att ingen framställs som helt igenom sympatisk. Att alla blottas med sina svagheter.

Att den är så välskriven och väl komponerad. Från den övergripande strukturen, med alla olika personer och så lång tidsperiod, ner på meningarnas och detaljernas nivå. Jag är förvånad över att det går så smidigt att läsa, trots storleken på persongalleriet.

Aspekterna av kön och klass. Privilegierade unga kvinnor på 1930-talet som tar examen från Vassar, en privatskola med hög status. På grund av depressionen behöver vissa av dem jobba – och ser det som en frihet. Men yrkeslivet är inte gjort för dem och välkomnar dem inte så som de har trott. De flesta fastnar i samma mönster som sina mammor, tänker kanske inte likadant, men lever i stort sett samma liv.

Scenen när Dottie bestämmer sig för att bli av med oskulden, som åtminstone delvis ska ha förklarat bokens försäljningssiffror – det var en explicit scen för sin tid. Och fortfarande en ovanligt rak, detaljerad sexscen.

Tiden – alla detaljer. Allt om barnuppfostran, design, preventivmedel… allt som då var nytt och fräscht och banbrytande, men som när boken kom ut 1963 redan var skåpmat, eller föråldrat.

Mentalsjukhusskildringen!

Den lesbiska twisten i slutet…

Bildresultat för gruppen mccarthy

Titta havet!

titta_hav_3d

Jag har tidigare skrivit om Titta skogen, första delen i en svit om fyra småbarnsböcker som utforskar naturen – och årstiderna. ”Titta skogen” handlade om ett skogsbesök om våren, ”Titta havet” handlar om ett strandbesök på sommaren – och släpps därför nu när sommaren är här. Senare kommer ”Titta parken” (höst) och ”Titta natten” (vinter).

”Titta havet” följer samma mönster som ”Titta skogen”. Genom sinnena syn, hörsel, känsel och lukt utforskas saker på stranden: mås, våg, sten, tång. Sedan kommer en mer aktiv handling, ”Suga tån”, som mynnar ut i ett expressivt ”USCH!” Tån var nämligen väldigt sandig…

Efter denna sinnenas genomgång kommer ett lite större barn, Nanna, in i bilden och boken genom en lika expressiv ”KRAM!”. Boken avslutas sedan med ett par uppslag som i en nästan bildordbokslik form visar olika saker på stranden och vad de heter. Här syns också barnets mammor som sitter och solar.

Illustrationerna av Maija Hurme är oerhört fina, på ett mjukt sätt, medan Åse Mandel-Hartvigs text är så pass mättad som en bok på den här nivån måste vara. Ett eller två ord ska kunna säga allt.

”Titta havet” är utmärkt att peka i, tillsammans med ett litet barn. Förhoppningsvis håller parken och natten samma klass – syftet att utforska naturen, årstiderna och språket med läsningen till hjälp är både bra tänkt och mysigt genomfört.

titta_havet_5

titta_havet_uppslag2titta_havet_uppslag

Tack till Olika förlag för friexemplar!

Fin småbarnsbok om delaktighet

”Vi tvättar bilen”, med text av Sarah Vegna och bild av Astrid Tolke, är en småbarnsbok som känns fin och ljus i såväl text som illustrationer. Meningarna är oftast två till tre ord långa, ibland hela fyra. Huvudpersonen är ett litet barn som tillsammans med sina mammor och en grå katt tvättar familjens bil. Barnet är delaktigt i tvätten – och i att busa med vattenslangen…

Men, min sambo påpekar att det inte är självklart att en kan tvätta sin bil på uppfarten utan det kan behöva göras på t.ex. en mack. Så kolla upp det innan ni omsätter boken i praktiken 🙂

Tack till Olika förlag för friex!

vi_tvattar_bilenvi-tvattar-bilen

The Gaysi Zine #4

”The Gaysi Zine #4” är mer än ett zine – det är en tjock antologi i häftad bokform med olika indiska serieskapare som utifrån olika vinklar skildrar HBTQ-liv.

Inspirationen till serien är alltifrån samtida till mytisk. Seriestilarna växlar mellan det detaljerade, snabbt linjerade och det inte särskilt serieaktiga, utan snarare rent illustrerande.

Resultatet är spretigt, både i tema och kvalitet, men definitivt intressant för alla serieälskare och/eller HBTQ-litteraturnördar.

gaysi_zine

Litterär after work!

Jag har aldrig tidigare varit på – eller ens hört talas om – konceptet litterär after work, men på onsdag 22 mars ska jag, Anna Ahlund och Håkan Lindquist prata om Bengt Martin och ”Sodomsäpplet” på restaurang Norrport, inom ramen för Stockholm läser.

Så här fin insta-reklam har Anna Ahlund gjort för evenemanget:

17267458_129307880931662_9113594352101228544_n

Själv ägnar jag mig åt väldigt rolig research – att läsa trilogin om Joakim Manders på nytt, att kolla igenom min gamla magisteruppsats om Bengt Martin – och att se filmen ”Farlig frihet” från 1954, där en söt tjugoettårig Bengt Martin spelar homosexuelle Tommy.

Inspelningen skildras i ”Finnas till”, sista delen av trilogin som inleds med ”Sodomsäpplet”. Och i Martins självbiografi, där han berättar att scenen vid Humlegårdens pissoar kryddades av att inte bara regissören Arne Ragneborn utan också parkens klientel skrek regianvisningar.

17265840_1866161136933232_8564285360840900608_n