Bilder ur ett litteraturliv

Mitt litteraturliv är rikt och varierat! Jag gallrar böcker med skumma omslag, på arbetstid.

Dagens gallringsoffer - och dagens omslag! #biblioteksböcker #gallringsfynd #bedagadeomslag

Plockar upp böcker ur readcycling-tunnor: den enda Celan-samlingen på svenska som jag inte läst, Sonnevis överättningar, Zola, HBTQ-kult av Denis Belloc samt Jessica Mitfords journalistiska texter.

Slutade på mitt biblioteksjobb vid 12 idag. Tack, Nacka kommun! Gick vidare till ett annat bibliotek för att skriva. Gjorde ovanligt lyckade readcyclingfynd: Paul Celan, Sonnevis översättningar, Zola, Bellocs moderna hbtq-klassiker "Neonljus" och Jessica Mitfords journalism. #readcycling #bokhög #poesi #klassiker #hbtqböcker

Köper pixi-böcker till sambon som skrivit klart sin b-uppsats i arkivvetenskap. Fler pixi-böcker för vuxna behövs, men de här av Nina Hemmingsson är en alldeles utmärkt början!

Sambon har lämnat in sin b-uppsats i akrivvetenskap. Så han är helt klart värd lite pixiböcker! #pixiböcker #ninahemmingsson #serier #pixiböckerförvuxna #precisvadenmänniskabehöver

Sist, men inte minst: jämför Horatius-översättningar inför en recension.

Sånt jag också jobbar med: jämföra översättningar #litteraturliv #horatius #plockadindag #gamlaromare #viktenavettvarieratarbetsliv #bokhög

För den som av en händelse vill se fler bilder än de jag lägger upp här – och videor, mestadels på fyrfota varelser med morrhår – så heter jag mitt vanliga internetnamn på Instagram: @tekoppenstankar

Återfunnen olycklig kärleksdikt

Fick nyss en skräckupplevelse när jag kom att tänka på Erin Blixs dikt till Klara Johanson, men inte hittade den någonstans. Inte på nätet, inte i min dator. Till slut, efter många olika sökord, hittade jag den på en arkiverad sida för att hemsidan den funnits på inte längre fanns kvar. Nu publicerar jag den här, för att snabbt kunna hitta den:

Flyg du min dröm, flyg öfver frusna slätter,
flyg öfver vinterskogars döda trän.
Sväfva mot fjärran i stjärnförgyllda nätter,
stanna ej, sväfva ständigt högre hän!
Brinn, du min längtan, som en evig låga,
brinn i ett mörker der allting synes släckt!
Längta beständigt är att lefva, våga,
eld som slår upp, fast aska glöder täckt.
Se, för den som aldrig ett mål har hunnit,
aldrig hvilat slappnad vid uppnådd strand,
finns ingen död, för den heta eld som brunnit,
finns intet mått för hans längtans blåa land.

Erin Blix (1860–1923) är idag mest ihågkommen för sin olyckliga kärlek till Klara Johanson – och knappt ens för den. Jag har tidigare instagrammat ur Greger Emans eminenta bok ”Nya himlar över ny jord. Klara Johanson, Lydia Wahlström och den feministiska vänskapskärleken”, slutorden i ett av Erins desperata kärleksbrev:

När jag sökte hittade jag också den här annonsen, i ett digitaliserat nummer av ”Idun” från 1905:

erin_blix_annons

Erin, du var säkert skitjobbig, men jag <3 dig!

Hälsar Tekoppen

Tranströmer – "I arbetets utkanter"

I arbetets utkanter

Jag har stött på ”I arbetets utkanter”, av och med Tomas i Tranströmer, många gånger. I nätbokhandeln har jag hoppat över den under bokrean, men när jag stod i en fysisk bokhandel och hade den framför mig kunde jag inte gå hem utan den. Andra bokreaböcker från i år samlar damm ännu. Den här, däremot, blev snabbt genomslukad – och uppskattad.

För det är en rik och diger bok som Magnus Halldin har satt ihop tillsammans med Tranströmer, utifrån material från hans skafferi och andra källor, innan han gick bort. Volymen är fylld med vackra bilder, och så förstås texter om och av Tranströmer. Opublicerade dikter – och utkast till sedan publicerade dikter, så att det går att följa diktens tillkomst.

Ett poetporträtt med flera bottnar, som ger en verkligt fördjupad bild av människan och diktaren Tranströmer.

Önskan

att alla valde
var sitt språk

så slapp vi
förstå varandra

kjkj-005

En hybridbok om sorg

Har aldrig läst någon bok som ens liknar David Grossmans "Fallen ur tiden" Om kentauren, en författare som växt ihop med sitt skrivbord. Om mannen som ger sig av till dödsriket för att återse sin son. Om en stad där alla har förlorat sitt barn, berättat av en krönikör som fått order om att inte minnas sin dotter. Berättat genom en vild blandning av prosa, pjäs och poesi. #litteratur #böcker #läsning #sorg #davidgrossman #fallenurtiden

Jag har aldrig läst någon bok som ens liknar David Grossmans ”Fallen ur tiden” Om kentauren, en författare som växt ihop med sitt skrivbord. Om mannen som ger sig av till dödsriket för att återse sin son. Om en stad där alla har förlorat sitt barn, berättat av en krönikör som fått order om att inte minnas sin dotter. Allt berättat genom en vild blandning av prosa, pjäs och poesi.Resultatet är en märklig läsupplevelse, som i vissa stunder berör oerhört mycket och även däremellan är väl värd att ge sig åt.MANNEN SOM GÅR:
Där borta
ska jag röra vid
honom?
I hans eget
inre?
I hans avgrund?

KVINNAN I KLOCKTORNET:
Och han,
ska han också
vidröra dig
därifrån
och på ett sätt – 

MANNEN SOM GÅR:
Som ingen
har rört
vid mig
förr?

KVINNAN I HÄRVAN AV FISKNÄT:
Två människosmulor
var vi
ett ba
rn och
hans mo
der – 

 

Poesipublicerad

Har med en diktsvit i senaste numret av Ordkonst. Länge sen jag såg någon dikt jag skrivit kläs i trycksvärta. Härlig känsla - och väldigt vacker tidskrift! #poesi #dikt #ordkonst

När jag var ung (vilket min sambo tycker det är väldigt roligt att jag säger jämt, eftersom jag fortfarande inte är så gammal) skrev jag oerhört mycket poesi. Jag lade upp allt jag blev nöjd med på poeter.se och kom med i några små antologier.

Jag skriver fortfarande poesi, men jag har lagt ner mer energi på prosa i många år. Så att se en diktsvit i den väldigt snygga och rejält bokliknande tidskriften Ordkonst (nummer 4 2016, på temat sömn) gör mig barnsligt glad!

Vem vet, kanske blir det en diktsamling någon vacker dag…