Läsvärd analys av transtematik i svensk litteratur

Läs Maria Ramnehills artikel i SvD! För det är inte bara ett faktum att det finns oerhört få svenska transskildringar (vilket jag ofta tjatar om), utan också om att de få som finns har ett ganska trist och tveksamt innehåll i alltför många fall. Och den här sortens analyser kan sprida ljus över litterära mönster.

Obs dock att det finns fler svenska böcker med någon form av transtema än dem Ramnehill nämner här. Vårens utgivning innehåller glädjande nog Ramnehills bok “Ett transfeministiskt manifest”. I mars. Skriv upp det.

ramnehill

Bilderbok om trans

newcover-jazz-vombat0317_Proof

“Jag är Jazz” har skrivits av Jessica Herthel i samarbete med Jazz Jennings och är illustrerad av Shelagh McNicholas. På svenska ger Vombat förlag ut denna bilderbok, vars illustrationer är ganska trista men budskapet är bra: det finns de som är transsexuella och det är ingen jättegrej, det går att få respekt och ett helt vardagligt liv.

Jazz har helt klar karisma och en historia att berätta. Sedan kanske inte precis alla känner igen sig, bland annat läggs väldigt stor vikt vid könsroller – men å andra sidan, någon känner säkert igen sig och varje barn som får en så här pedagogisk och enkel introduktion till trans* har helt klart lärt sig något av läsupplevelsen!

Bilderböcker som har allt

pyretwebb

“Pyret och pingvinpapporna” av Sara Berg, Karin Frimodig och Johanna Aripiainen (Vombat förlag) är snyggt illustrerad, enkelt och ledigt rimmad, vardaglig och fin – utan att någonsin bli FÖR fin. Vi får följa Pyret och Pyrets två pappor under en födelsedag.

Äntligen fyller lilla Pyret år.
Papporna smyger så tyst det går.
Frukost på sängen och prassel-paket,
är ju det bästa som Pyret vet.

Värsta prutten, Lolly! (inbunden)

“Värsta prutten, Lolly!” av Åsa Karsin och Frida Arvidsson  (Olika förlag) är ganska annorlunda illustrerad, mycket färgglatt och fartfyllt. En berättelse att bli glad av. Om Lolly som lärt sig prutta med armhålan. Hennes pappor tycker det är kul, men kanske inte just på bussen… och när hon ska följa med sin mamma på en fest är det ju inte alls lämpligt. Eller?

Jag har inte läst “Konrads klänning”, men “Konrad lussar” av Åsa Mendel-Hartvig och Caroline Röstlund blev bra nu i juletider. Här handlar det om olika genusuttryck som inte dramatiseras alls utan Konrad och hans syster leker glatt med klänningar, glitter och annat. En enkel bok som nog fyller sitt syfte helt perfekt.

Och alla dessa tre är kanske inte några odödliga klassiker för vuxna att gråta över, men de gör sitt jobb och det med bravur. De är glada, roliga och fina – men aldrig söta, gulliga eller sockriga. De har både bild och text på rätt ställe. Och de är härligt befriande läsning!

HBTQ? QTBH? HBTQIA? Eller något helt annat?

Bokstavskombinationen HBT uppkom för att markera en gemensam kamp för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Sedan kom ett Q till för att även få med de queera perspektiven. Och queer är ett brett begrepp, så HBTQ täcker allt – eller?

Njaej. Det gör ju inte det.

Dels har förkortningen HBTQIA börjar användas, där I står för intersexuella och A för asexuella. Sedan finns det ju andra perspektiv på könsuttryck/-identiteter och sexualiteter som går bortom normen. BDSM, till exempel. Eller polyamori.

Själv definierar jag mig som pansexuell, vilket inte finns med i någon förkortning jag sett. (Pansexuell är ett alternativt begrepp till bisexuell som inte utgår från enbart två (“bi”) möjliga könsidentiteter.)

Dessutom har fler och fler börjat vända på HBTQ och skriva QTBH, för att markera att homosexuella inte kommer först och är viktigast. Om jag håller en föreläsning kan jag prata om och problematisera detta, men när den chansen inte finns – ja, vad ska en skriva, egentligen?

Fördelen med HBTQ är ju att det är ganska inarbetat och välkänt, i jämförelse med alternativen. Men det duger ju inte i längden som argument för att inte ompröva förkortningens giltighet.

Att lägga till fler och fler bokstäver känns inte helt optimalt. Det borde gå att hitta på ett helt annat ord som inte är en förkortning. Men vilket? Det får tiden utvisa. Helt klart är att behovet finns. Och språk är inte statiska, hur mycket språkpoliser än vill tro det.

Freya – härliga serier med lesbiskt tema

Förlaget Bifrost Books planerar att varje år ge ut en serieantologi om samkönad kärlek – men vartannat år med kärlek mellan kvinnor i fokus och vartannat år med kärlek mellan män istället. Antologierna ska heta Frey och Freya och är på engelska för att kunna spridas lättare och för att tecknare från hela Norden ska kunna delta utan att behöva översättas mellan olika språk.

Jag har nu läst den första antologin, “Freya 2015”. Det handlar hela tiden om kärlek mellan kvinnor, men inte nödvändigtvis i form av erotik, även om det finns en del riktigt intensiva sex-scener. Som alltid i antologier växlar stilarna, vilket ger både omväxling och en viss splittring. Kvaliteten på tecknandet är genomgående hög, men själva intrigerna blir ibland lite tunna, vilket är fullt naturligt för så korta berättelser.

Mina favoriter ur denna antologi är Sara Berntssons berättelse om vardagskärlek (med en underbart knubbig huvudperson, mer sånt!) och Therese Malmgrens ohämmade berättelse som också rör just vardagskärlek och -sex, men som verkligen flödar över åt alla håll av både tecknarglädje och kroppssafter.

Men det finns mer läsvärt i Freya och idén med att ge utrymme åt berättelser om samkönad kärlek – samt, inte att förglömma, utrymme åt tecknare – är bara att applådera.

Tre nya titlar med transtema

“Superrektorn” Lina Axelsson Kihlblom, som “kom ut” i Skavlan nyligen, har också gett ut boken “Kommer du tycka om mig mig nu? En berättelse om identitet”:

Kommer du tycka om mig nu?

“Kommer du tycka om mig nu? är en självbiografisk berättelse om fyra identiteter – La, Lina, Marjatta och Jag – en ärlig och gripande historia om uppvaknande, identitet och förändring.

La föds som pojke men känner från tidig ålder att det är något som inte stämmer. Hon är ju en flicka men det ser ingen. Lina vill vara bäst i klassen men hon kämpar med läs- och skrivsvårigheter. Marjatta är utbildad flerspråkig jurist men vantrivs i EU:s gråa korridorer. Dessa tre historier vävs samman med hur Jag vänder en skola i kris.

La, Lina, Marjatta och Jag brottas med sina känslor samtidigt som de bygger upp sina drömmar, förväntningar och destinationer. Deras önskan är att nå sina drömmars mål, sina Där framme, och en strävan efter ett bättre självförtroende, en större självkänsla – jag duger som jag är – och att en dag få slippa ställa frågan: Kommer du tycka om mig nu?”

*

För åldern 9-12 har Malin Nilsson, i samarbete med Vanessa López och illustratören Daniel Sjö, skrivit kapitelboken “Det är jag som är Mickan!”

Det är jag som är Mickan!

“Boken handlar om Mickan som när hon är 10 år bestämmer sig för att leva som flicka, trots en pojkes kropp. Vissa förstår, andra ställer sig frågande, men när en människa väl tagit sitt beslut finns det både kraft och mod, egenskaper som får vänskap att växa. Boken är en varsam berättelse om ett svårt beslut. Författarna gestaltar med stor kärlek den process det innebär att våga vara sig själv.”

För de ännu mindre (3-6 år) har vi bilderboken “Jag är Jazz” av Jessica Herthel och Jazz Jennings.
Jag är Jazz (inbunden)

“Jazz visste hela tiden att hon inte var som andra barn. I den här boken berättar Jazz om sig själv och sin egen uppväxt. Hennes identitet var en flickas men kroppen en pojkes. Det kallas för att vara transsexuell. Det handlar alltså om en individs identitet. Olika människor upplever sin identitet på olika sätt. Men denna bok handlar om Jazz. Detta är hennes egen berättelse och den är sann.
Jazz Jennings är en amerikansk transsexuell tonåring som nu genom sin egen bok och historia har blivit talesperson för ungdomar med “gender dysphoria” som tidigare genom samhällets normer ignorerats.
Jazz är 14 år och numera en framträdande person i frågor om könstillhörighet och hbtq relaterade frågor.”

Både “Det är jag som är Mickan!” och “Jag är Jazz” är utgivna på Vombat förlag. Kul med ett förlag som fokuserar på trans!

Det kommande

På bokmässan talar jag en kortis med Sara Lövestam och Erik Titusson. Läs mer här 

30 september kan den som är mellan 14 och 25 lyssna när jag pratar om ett av mina favoritämnen, nämligen HBTQ-(litteratur)historia på Lava i Stockholm. Läs mer här

16 till 17 oktober är jag i Malmö och talar inför gymnasieelever samt på HBTQ-bokmässa. Läs mer här  

Ses fram emot, alltihop!