Under de åtta år då jag har haft den här bloggen har jag för länge sedan gett upp på att kommentera världens hemskheter och katastrofen. Visst läcker dylikt in ibland, men kanske inte just när något just har hänt. Då har jag som allra minst att säga i frågan, ojournalistiskt nog. Så om jag bloggar nonsens när allt är svart så är det här helt enkelt en blogg om nonsens – som litteratur, musik och att försöka ett liv i en alltför ofta alltför hemsk värld.
Rasism 1928 – och idag
Biblioteksbladet 1928, lektörsomdöme av Carl van Vechtens “Negrernas himmelrike”:
Denna roman från den stora negerstaden Harlem i U. S. A. gör anspråk på att vara autentisk, en sak, varom det för anmälaren är omöjligt att yttra sig. Ytterst intressant är i alla händelser skildringen av representanterna för denna ras, som väl kunna tillägna sig de vitas yttre civilisation och alla deras laster men som stå främmande för denna kulturs inre betingelser. Får man tro förf., äro de bildade negrernas problem av synnerligen tragisk art, därför att de nya idealen äro oförenliga med deras barbariska drifter.
Så mycket som hänt sedan dess. Och så lite.
Sättet att dela upp människor i olika grupper, baserad på etnicitet och hudfärg, är tyvärr precis densamma.
Vi är mer medvetna idag om rasism, men också väldigt blinda om den dyker upp på lite för nära håll.
Vi ser att det här citatet är förkastligt. Men ser vi alla gånger då vi själva på samma sätt inte ser alla människor som lika mycket värda? Alla gånger då vi tänker att det finns bättre och sämre människor?
Det här är 88 år sedan. Jag hoppas att vi inte behöver vänta i 88 år innan alla uttryck för rasism som möter oss dagligen framstår som lika absurda som det här citatet.
Saknar du månne en HBTQ-bok i ditt liv?
Har du inte läst min HBTQ-bok än? Gör det gärna! Men om du inte vill låna, köp den inte var som helst. Köp den från LitteraturMagazinet.
Identitetspolitik?
De enda som anses föra identitetspolitik är de som har en minoritetsidentitet. Jag är övertygad om att alla utgår från sina identiteter (arbetarklass/medelklass, man/kvinna etc.)
Vi påverkas av det andra säger, skriver, uttrycker. Vi måste få reagera och ge svar på tal, utifrån vilka vi själva är. Visst är det tråkigt att kritisera någon utifrån dens identitet, men om någon som t.ex. inte själv är transperson säger något om transpersoner så kan den inte heller vänta sig att alla bara ska sitta och nicka och le. Alla, inklusive transpersoner, har rätt att reagera och delge sina tankar, föreslå bättre sätt att uttrycka sig etc. – på ett så konstruktivt sätt som möjligt.
Det får inte bli så att transpersoner inte är välkomna ens i den debatt som rör dem själv, om de är fräcka nog att vara kritiska mot argument och formuleringar. Våra identiteter är en tillgång. Och alla utgår från sin identitet. Att minoriteter ska sluta låtsas om sina identiteter har ingenting med solidaritet att göra. Om vi inte alla kan se varandras identiteter, erkänna dem och respektera dem så finns det ingen solidaritet.
/Tekoppen
Massa bokbilder!
Clowes är och förblir en av mina absoluta favorittecknare – åtminstone internationellt. Här novellsamlingen “Caricatures” och sci-fi-dystopin “David Boring”
Jag älskade Wildes “Salome”. Här i fin trespråkig utgåva från Alastor press.
David Vikgrens experimentella översättningar i “Anttikeksiskväde”
Har aldrig fått så många likes. Böcker i överflöd + sötkatt = Instagram jublar!
Ni vet – gå till pendeln. UTAN BOK.
Vidrigaste ingressen på länge
Det här är alltså ingressen till The Australians nekrolog över Colleen McCullough…
