Ja, vad gör en pjäs till klassisk? Och hur funkar klassikerna idag? Dessa frågor diskuterar Alle Eriksson, Aleksa Lundberg, Carl-Michael Edenborg och Åsa Sarachu i radioprogrammet “Vad är en dramaklassiker?”. Radio när den är som bäst!
Ja, vad gör en pjäs till klassisk? Och hur funkar klassikerna idag? Dessa frågor diskuterar Alle Eriksson, Aleksa Lundberg, Carl-Michael Edenborg och Åsa Sarachu i radioprogrammet “Vad är en dramaklassiker?”. Radio när den är som bäst!
University of Floridas digitala resurs Baldwin Library samlar mer än 6000 digitaliserade barnböcker, kompletta med illustrationer. Kika in!
Recenserade David Qviströms romandebut “Tio lektioner i manlighet” i förra veckan. Ser framför mig en långfilm baserad på den här berättelsen, men tyckte inte att den var riktigt klar som roman. Läs recensionen här
Det är länge sedan jag tipsade om musik här, men nu är det verkligen dags! Andrew Bird har verkligen fångat mig på sistone. Lyssna, vet jag!
https://www.youtube.com/watch?v=triWbmne0RY
Belize: Prophet birds, Roy. Piles of trash, but lapidary like rubies and obsidian, and diamond-colored cowspit streamers in the wind. And voting booths. And everyone in Balenciaga gowns with red corsages, and big dance palaces full of music and lights and racial impurity and gender confusion. And all the deities are creole, mulatto, brown as the mouths of rivers. Race, taste and history finally overcome. And you ain’t there.
Roy Cohn: And Heaven?
Belize: That was Heaven, Roy.
Ur kultpjäsen (och filmen!) “Angels in America: A Gay Fantasi on National Themes”, som bland annat innehåller ett fiktivt porträtt av den inte lika fiktiva advokaten Roy Cohn.
Jag gillar att åka tåg och som tur är får jag tillfälle att göra det en hel del de kommande månaderna!
7 september talar jag om HBTQ-litteratur på Värmland Pride i Karlstad.
13 september talar jag om min omsorgsbok på Karlskoga bibliotek.
2 oktober blir det antagligen en tur till Umeå Pride och lite prat där också.
13 oktober ska jag vara moderator för ett författarbesök med Lina Axelsson Kihlblom på Tullinge bibliotek (så då behöver jag inte åka längre än jag åker varje dag).
8 november talar jag om min omsorgsbok i Partille.
29-30 november när jag är ganska nybliven tjugoåttaåring ska jag föreläsa på internutbildningar i Arvika och Forshaga.
Mycket Värmland! Inte mig emot. Ser fram emot tågresorna och att möta människor som har läst eller vill läsa det jag skriver.
Jag dricker te…
…fyller min papperskalender (här med författarbesök i Karlskoga), väntar på att mina progressiva glajor ska levereras och börjar känna mig en smula gammal…
…står i regnet och har tappat både paraplyet och tygkassen med böcker, som vanligt…
…förundras över livet som tränger sig fram i alla stadens sprickor…
…tycker som vanligt mest om blommorna när de börjar vissna…
…gapskrattar åt bokomslag på jobbet…
…läser Woolfs essäer och Emily Dickinson i Ann Jäderlunds översättning…
…gläds åt att min mejl vet precis vad jag behöver…
…och annars så lever, jobbar, skriver jag mitt bästa. Om någon skulle vilja se alla bilder jag spottar ur mig, i realtid, så heter jag @tekoppenstankar på Instagram.
LLP, Tekoppen
Jag försöker hålla mig från att köpa ännu fler böcker, eftersom mina hyllor redan är (över)fulla. Men när det handlar om bokreor, eller second hand/loppis, har jag svårt att inte slå till. Och då blir det en massa böcker jag inte hinner läsa. Här är senaste högen… för att Akademibokhandeln hade en undangömd reahylla precis vid sällskapsspelen.
Jag har inte läst Ian McEwan förut, men har tänkt göra det och köpt en del på second hand. Nu skaffade jag provperiod på Storytel och skulle hitta böcker att testa. “Domaren” (The Children Act) dök upp, så jag började lyssna. Handlingen var spännande och språket flöt oftast på bra, åtminstone i översättning och uppläsning – textoriginalet kan jag inte uttala mig om.
Intrigen: en överrättsdomare i Storbritannien som har en kris i sitt äktenskap får dessutom ett knivigt fall på sitt bord. En nästan myndig pojke vägrar blodtransfusioner, för att han är uppväxt i Jehovas Vittnen. Sjukhuset vill rädda hans liv, vilket inte är möjligt utan att ge honom blod. När kan en människa egentligen förstå sin situation? Vem ska bedöma och bestämma över liv och död?
Domaren Fiona gör det ödesdigra misstaget att träffa den unge Adam Henry, innan hon avgör hans öde. Svallvågorna efter det mötet färgar resten av handlingen. En tankeväckande bok som kanske inte välter världen över ända för mig som läsare, men är bra och tämligen djup underhållning. Dessutom fick den mig att läsa på om Storbritanniens rättssystem, vilket var väldigt lärorikt.
Jag och sambon är på landet och spelar “Boknörd – 265 frågor för bokälskare”. Vissa är löjligt lätta, andra väl svåra. Både deckare och poesi finns med. Och biblioteks- och litteraturvetenskap. Kul! Särskilt eftersom jag vinner hela tiden…
Men den här förmaningen om att inte spela på bibliotek känns bara trist. Jag ser gärna grupper av besökare som sitter och spelar “Boknörd” på bibblan! Så länge de inte gör det i tysta rummet så…