Fem recensioner

Nu har det gått ett bra tag sedan jag länkade till min litteraturkritik här – och under den tiden har jag hunnit skriva fem recensioner. Tre diktsamlingar, men också en roman och en trilogi med fantasy-kapitelböcker:

Mats Kempe – Havet

En biografisk, och självbiografisk, roman om Kempes besatthet av sångerskan Sandy Denny och hennes tragiska öde.

Läs recensionen här

Albin & Karin Alvtegen – trilogin om Hinsides
(Nyckeln till Hinsides, Hinsides brinner, Hinsides väktare)

En lättillgänglig, spännande och finurlig fantasytrilogi för de lite yngre.

Läs recensionen här

Lina Ekdahl – Fyrahundrafyrtio år

Poesi som tar humorn på stort allvar. Liksom livet.

Läs recensionen här

Iman Mohammed – Bakom trädet ryggar

En ovanligt intressant debutdiktsamling.

Läs recensionen här

Burcu Sahin – Broderier

En debutdiktsamling med stark tematik men spretigare form. Om mödrar, sömmar och arv.

Läs recensionen här

Poesirysningar: Jila Mossaed

När jag gick på gymnasiet hängde jag lite för mycket på olika bibliotek och ägnade lite för lite tid åt mina kurser, vilket innebar att jag fick gå ett fjärde år. Men det innebar också att jag hann läsa en hel del – både HBTQ-litteratur och diktsamlingar. Jag kunde sluka åtta diktsamlingar per dag och dammsög särskilt hyllorna på Medborgarplatsens bibliotek. En av de poeter jag fastnade för redan som tonåring är Jila Mossaed. Hennes mystik och skenbara enkelhet.

Nu fick jag förmånen att recensera hennes senaste diktsamling, ”Vad jag saknades här”, vilket innebär att jag äntligen tog itu med att läsa de av hennes verk som jag hade missat – och läsa om de jag redan hade läst. Och jag kan säga så här: ”Vad jag saknades här” är Mossaeds bästa diktsamling hittills, vilket inte säger lite!

Läs recensionen här

 

”Lisbet och sambakungen”

Som bilden avslöjar var det full sommar när jag läste – och instagrammade om – den fenomenala barnboken ”Lisbet och sambakungen”, med text av Emma Karinsdotter och bild av Hanna Gustavsson. Men här på bloggen har den inte synts till, så det behövde åtgärdas innan året tar slut. ”Lisbet och sambakungen” är nämligen en historisk händelse i svensk barnboksutgivning. Inte för att den är normkreativ, utan för att den är en hejdundrande välskriven och originell bok som är lätt att jämföra med Pippi Långstrump.

I centrum står Lisbet som bor hos sin mormor, Sambakungen. De leker så vilt att det kan vara livsfarligt. Sambakungen är själv tämligen barnslig, med noll impulskontroll och det är ofta Lisbet som får agera vuxet. Dessutom ljuger Sambakungen gärna om det kan ge henne fördelar, men alla hennes märkliga berättelser om sitt yrkesliv som spion – och om sina minst lika originella flickvänner – är kanske inte helt osanna…

Lisbet älskar sin mormor och trivs för det mesta med henne, men kan också längta efter en mera vanlig tillvaro. Till hösten ska hon börja skolan och trots att Sambakungen redan sörjer hennes för evigt förlorade barndom så ser hon själv fram emot att få sätta sig i skolbänken. Särskilt om hon får gå i samma klass som Hani, en jämnårig som hon gärna vill lära känna närmre.

Emma Karinsdotter har tidigare skrivit vuxenboken ”Och himlarna ska falla himlarna ska falla himlarna ska falla när du rör vid mig”. Hanna Gustavsson är tecknarstjärnan bakom ”Nattbarn” och ”Iggy 4-ever”. Självklart är hon även självlysande som barnboksillustratör. Jag ser verkligen fram emot fler böcker från den här superduon!

Ps. Jag har inte gett mig på glassagne-receptet som medföljer boken, men det verkar riktigt smarrigt. Ds.

 

Tack till Bonnier Carlsen för friex