Jag kom in på Alakoskis författarskap via “Oktober i fattigsverige” och fortsatte med “April i anhörigsverige”. Men det var med “Svinalängorna” som jag insåg vilken skicklig fiktionsförfattare Alakoski är. Nu har jag införskaffat – och ser fram emot – “Håpas du trifs bra i fengelset”.
Men det här inlägget handlar om något annat, nämligen novellen “Omsorgen”, som just släppts på Novellix och även finns som e-bok. Rekommenderas! Politiskt men på en väldigt personlig, nära nivå om människokärlek i arbetet på ett gruppboende för personer med svåra psykiatriska problembilder. Om glappet mellan byråkratibestämmelser och människors vardagliga behov.
“De boendes cigaretter förvaras i lådor. Personalen på Tuvegården delar ut cigaretter en gång i timmen. Fabian vill röka morgon, lunch, kväll. Anne vill ha fem, sex cigaretter per gång. Agnetha som inte har råd med lika mycket cigaretter får ibland av de andra. De boende får vakna i sin egen takt. Men de röksugna vaknar redan vid fem. Då vankar de utanför personalrumsdörren som osaliga björnar i djurparken, förgäves på jakt efter sälar som ska sticka upp huvudet ur isvakar. Pernilla hör dem frusta men hon öppnar inte. Dels får de boende inte lära sig att de kan väcka personalen för att röka. Dels får hon inte lön förrän klockan sju.”