Alla artiklar är roliga att skriva, på sitt sätt – men vissa är roligare än andra! Den här speedversionen av ”Skrivet om skrivande”, med mina 10 favoriter, var en av de allra roligaste jag har skrivit. Hittills.
Rappt, roligt, galet – 10 böcker som lär dig skriva
Skrivet om skrivande har precis publicerats och bokrean drar igång imorgon. Vad passar då bättre än en ett inlägg med tips på bra böcker om skrivande, som just nu är extra billiga?
Lotte Mjöbergs ”Ett, två, tre, fackbok! Från idé till framgång” är en av väldigt få böcker om att skriva fakta – och en väldigt bra introduktion, som tar upp alltifrån skrivprocessens olika steg till juridiska knepigheter som en författare behöver ha koll på.
Kristian Fredéns ”Skriv som en Nobelpristagare. Från Selma Lagerlöf till Alice Munro” lär dig kanske inte att nå upp till Nobelpristagarnivån, men innehåller texter av och om tio Nobelpristagare – plus skrivövningar i deras stil.
Kristian Lundbergs ”Jag rör mig mot en nollpunkt där allt är du. Anteckningar om dikten” är en poetisk poetik med tankar och känslor, inte om hur du ska skriva, utan om varför.
Virginia Woolfs ”Ett eget rum” är en feministisk klassiker, som ställer sig frågan om varför litteraturhistorien är så fylld av män – och svarar att kvinnliga författare behöver ett eget rum, både bokstavligt och bildligt, där skrivandet inte störs av familjeliv och ekonomisk oro.
Bodil Malmstens ”Mitt första liv” är en självbiografi i korta kapitel, där Malmsten berättar om sitt skrivande liv och om den barndom där hennes berättelser har sin rot.
Två andra läsvärda författarbiografier på bokrean är ”En familjeflickas memoarer” av Simone de Beauvoir” och ”Det förlorade landskapet. En författares uppväxt” av Joyce Carol Oates.
Till sist har stunden kommit då min senaste bok verkligen finns. Den har varit olika utkast, den har blivit korrläst otaliga vändor, den har varit hos tryckeriet, den har varit på väg med posten – men nu är den här! Nu kan jag hålla i den. Och fin blev den, tack vare Jens Andersson som formgav omslaget och hittade ett typsnitt där bokstäverna i titeln består av första sidan i inledningen, vikta som figurer. Den turkosa färgen blev också bra – en typisk sak som är svår att verkligen avgöra i dator…
Just nu går min nya och min förra bok att förhandsbeställa, fast på två olika sätt. Varje dag är en vårdskandal är med på årets bokrea och kan förhandsbeställas hos nätbokhandlarna, till fyndpriset 59 kronor. Samtidigt kan Skrivet om skrivande förhandsbeställas – den är på tryck för tillfället, så jag har inte ens hållit i den själv, men när den borde dimpa ner ganska snart både hos mig och hos andra.
Bara att välja alltså: reportage från äldreomsorgen eller en bok om böcker om skrivande. Och om det är svårt att välja så går det ju alltid att köpa båda två!
Jag är mitt uppe i korrekturläsningens fröjder – eller rättare sagt så har jag sedan sist hunnit glömma känslan av att vara vansinnigt trött på sin text och samtidigt vara tvungen att läsa den. Flera gånger på raken. Med vaken blick. Visst är det givande också, när jag upptäcker saker jag vill ändra, men hälften av gångerna är jag för hjärndöd för att komma på vad det borde stå istället…
Nu närmar jag mig slutet av den här korr-rundan i alla fall, men har ett femtiotal sidor kvar (av tvåhundrafemtio) att traggla mig igenom. Den här helgen är jag hundvakt åt mina föräldrar under helgen, så jag och den nioåriga blandrasdamen Diva varvar manuset med blöta ruskpromenader.
I vanliga fall korrläser jag hemma vid skrivbordet, intensivt uppvaktad av en katt som i bästa fall vill ligga bredvid mig på skrivbordet, men ännu hellre mellan mig och skrivbordet vilket inte är så ergonomiskt – och när han börjar borra in sina klor i min arm av ren kärlek så är det inte jättetrevligt… Men det gör sig bra på Instagram i alla fall:
Här kan du se en liten video där Ibid hjälper till att peka ut förbättringsområden i manuset…
Idag lämnade jag in ett manus jag har skrivit på sedan den tredje januari i år – en bok om böcker om skrivande. Jag hade en bestämd deadline redan från början och jobbet var överskådligt, men efter nästan nio månader känns det ändå konstigt att det är över.
Hur trött jag än var på projektet nu på slutet, hur mycket jag än ville gå vidare till något helt annat så är det en stor tomhet att till sist ha lämnat bort texten. En så pass lång fas som nu är över. Eller åtminstone nästan – för efter skrivande och redigering kommer mer redigering, och korrekturläsning.
Det ska bli fint att få hålla i boken sedan, att se hur omslaget blir, att släppa iväg den. Och att faktiskt gå vidare, till helt andra projekt.
De senaste dagarna har jag jobbat ganska intensivt med mitt manus – är ensam hemma sedan i måndags och har till och med drömt om boken på nätterna… Jag har kommit en bra bit, men problemet har blivit att texten börjar svämma över sina teckenbräddar trots att en hel del finns kvar att skriva, så nu har jag fått börja ”döda mina älsklingar” (eller mörda, som citatet löd från början, innan någon mildrade det) samtidigt som jag skriver nytt.
Fast idag har jag tagit det lite lugnare med skrivandet och gjort annat istället. Städat köket med en ljudbok i bakgrunden, lagat svamprisotto, gått en långpromenad och svängt förbi en loppis där jag förstås köpte några böcker också… Jag har skrivit en hel del också. Men jag kände att jag klev in i texten lite väl mycket. Får se vad jag drömmer om inatt…
Idag tar min första semestervecka slut, även om jag – tack vare midsommarafton – faktiskt har varit hemma i tio dagar. Jag började på mitt nya jobb i mars och har haft en väldigt lärorik, rolig vår med härliga elever. Jag har fått nosa på nya delar av bibliotekarieyrket, som att verkligen på djupet undervisa i källkritik och informationssökning, och att pilla i Book-IT:s systemadministration. Med mera!
Eftersom jag jobbar på ett skolbibliotek har jag möjligheten att vara hemma i hela sex veckor på sommaren. Eftersom jag är frilansare och författare så sitter jag inte bara på stranden, utan har en hel del annat jobb att göra, nu när jag är ledig från mitt dagjobb. Recensioner som jag ska skriva, böcker som jag behöver läsa – och böcker som jag behöver skriva! Främst min ”Skrivet om skrivande”, som ska in till förlaget 14 augusti.
Alltså har min första semestervecka i väldigt hög utsträckning kretsat kring skrivböcker…
Tidigare i veckan satt jag ett antal timmar på Kungsholmens bibliotek och gick igenom böcker. Igår var det dags för Stadsbiblioteket vid Odenplan, Facksal 4, från att portarna slogs upp vid 12.00 tills att de stängdes vid 16.00:
Det är en lite skum känsla som bibliotekarie att sitta och jobba på ett bibliotek. Det vill säga, jag jobbar ju alltid på ett bibliotek, men det är skumt att sitta och jobba på ett bibliotek som jag inte jobbar på… Ja, ni fattar! Och det finns en massa böcker att gå igenom, så jag kommer att köra några vändor till vid Odenplan, plus att jag släpade hem ett tiotal böcker igår som jag behövde mer tid på mig för att bedöma.
Innan jag skriver om böckerna måste jag ju nämligen kolla att de är något att tipsa om. Och som tur är finns det vissa som går bort direkt, till exempel den här gamla godingen som jag hittade i mina föräldrars bokhylla:
Förutom skrivbok-boken har jag haft två spännande möten med spännande människor: ett om translitteratur och ett om klassisk HBTQ-erotik. Det ni! Dessutom har jag faktiskt gjort helt ojobbiga saker också, till exempel sett Anders F. Rönnblom spela på Blidösund, lyssnat på ljudböcker och poddar, varit på ett antal hundpromenader, firat hunden Divas nioårsdag (hon fick laxglass), lagat och ätit god människomat. Med mera.
Första semesterveckan har spurtat förbi. Fem kvar…
/Tekoppen
Alltså går arbetet bara långsamt framåt, men nu är jag i alla fall uppe i mer än 90 sidor som innehåller 25 000 ord och mer än 150 000 tecken. Det innebär att jag har nått en viktig milstolpe: två tredjedelar av minimimängden tecken, men också hälften av maxmängden. Så skönt!
Och så här ser min bokhög bredvid datorn ut för tillfället:
