Den här bloggen – som numera mest är en hemsida – startade jag 2008, och jag minns att en del av mina tidiga inlägg knöt an till den katthemstillvaro som då var en stor och viktig del av mitt liv. I fyra års tid tillbringade jag två dagar i veckan som volontär på katthem, och ett par somrar sommarjobbade jag också på heltid som kattskötare. Det kan fortfarande vara den finaste yrkestitel jag någonsin har haft.
Allt tal om ”crazy cat ladies” den här hösten, efter att J. D. Vance orerat om saken, fick mig att fundera på vad som egentligen är galet, på alla fantastiska kattkvinnor i mitt liv och på hur åren på katthem har format mig till den jag är idag. Det blev en så kallad personlig text i SvD om saken.
Med tanke på alla läsarbrev som har hunnit ramla in, mindre än ett dygn efter publiceringen, så finns det många därute som bryr sig om både hemmasittare och hittekatter.
Det känns lite deppigt att jag i princip bara gör ett inlägg per år, men bättre det än ingenting alls, kanske…
Livet & jobben
2023 var året då jag fyllde 35 och började få rejält med vita strån i skägget. Jag vet att jag fortfarande är relativt ung, men jag börjar känna av att jag åldras, att tiden går väldigt fort och att den räcker till mindre och mindre.
2023 var framför allt året då jag gifte mig – ett drop in-bröllop på Åkeshovs slott, en majdag med väldigt fint väder och härlig stämning. Någon större bröllopsfesten blev det inte i år, men planeringen pågår för fullt, så om inga stenar faller ner från himlen blir den av i april 2024.
2023 var också året då databasen Queerlit äntligen tog klivet bort från arbetsbordet, ut i världen. Jag är oerhört stolt och glad över att ha fått vara en del av det här projektet, som helt avslutas nästa år, och sedan ska vidareförvaltas av KvinnSam.
2023 blev dessutom året då jag slutade på Nacka gymnasiums bibliotek, efter nästan sju år som gymnasiebibliotekarie. När jag började var det en tillfällig tjänst i ett år, och efter det hade jag tänkt mig att jag skulle göra något helt annat. Sedan blev jag kvar ett år till, och blev inlasad. Jag har haft väldigt roligt och lärt mig enormt mycket, men nu blir det i alla fall något helt annat: en doktorandtjänst i litteraturvetenskap på Göteborgs universitet, så det blir en hel del pendlande de närmaste åren. Tur att jag gillar tåg – och att SJ precis ska halvera tågtrafiken till just Göteborg…
Alltihop känns både skrämmande och spännande, men att få nörda ner sig på betald arbetstid så länge är ju helt osannolikt lyxigt! Jag ska undersöka hur synen på vad som är lämpligt att läsa – och att tillhandahålla på bibliotek – har förändrats under 1900-talet.
Läsningen
Under 2023 läste jag 252 böcker, varav:
93 diktsamlingar
51 romaner
33 faktaböcker
27 (själv)biografier
22 lättlästa
11 bilderböcker
7 ungdomsböcker
6 tecknade serier
6 essäistik
4 kapitelböcker
3 novellsamlingar
124 pappersböcker
101 ljudböcker, varav 7 tillhörde kategorin sovbok (d.v.s. faktaljudböcker med monoton inläsning som jag lyssnar på för att somna)
27 e-böcker
115 lästa för Queerlits räkning
108 riktigt bra
85 hbtqi-böcker
58 klassiker
50 som var tjockare än 250 sidor
5 riktigt dåliga
Några favoriter är samlade som collage i det här galleriet:
Skrivandet & skapandet
På skrivfronten har jag kommit en bra bit med min Stora Roman, och tanken är att ha ett manus klart att skicka till förlag innan 1 februari, då doktorandtjänsten börjar.
Annars har fotandet, både det digitala och det analoga, tagit mycket av min tid de senaste åren. I år var jag för första gången med på en större utställning, i och med att tre av mina bilder blev antagna till Dokfotosalong 2023, på Arbetets museum i Norrköping. Mer om det kan den hugade läsa på min fotosida, som är under långsam uppbyggnad.
Musiken
Årets kanske största, och dessutom första musikupptäckt var Ethel Cain. Många av hennes låtar har gått varma i mina högtalare under året, men ”American Teenager” är ändå favoriten:
Annars var Hoziers skiva en av årets höjdpunkter, särskilt som jag fick i födelsedagspresent att gå på hans novemberkonsert i Stockholm. Det är länge sedan jag njöt så mycket av en konsert! ”Francesca” är den stora favoriten från nya skivan, och den gjorde sig väldigt bra live!
Övrigt
Har du för lite sötsaker i ditt instaflöde? Jag och min man har just startat kontot @fikandefikusar, med bara bullar, kakor, bakelser och en och annan pralin mellan varven.
För ett tag sedan efterlyste ett par personer, i Svensk biblioteksförenings expertnätverk för bibliotekens arbete med hbtq+, svenska affischer med olika hbtqi-flaggor. Det hade tydligen funnits via RFSU för några år sedan, men gick inte längre att få tag på.
Eftersom jag gillar att fuska med formgivning lovade jag att göra ett försök, och nu finns det faktiskt två varianter av affischer – inte bara för andra medlemmar i expertnätverket, utan för alla som i olika sammanhang vill ha en affisch med olika ”regnbågsflaggor”.
Affischerna ligger i en mapp på Drive, dels som stabila pdf:er för den som bara vill skriva ut direkt, dels som redigerbara Publisher-filer för den som vill göra om affischen på något sätt innan utskrift. Den ena är liggande och den andra stående, vilket gjorde att lite olika mycket ”infotext” rymdes nertill – annars är det i princip samma affisch.
Orsaken till att jag tillgängliggör även en redigerbar fil är att det kan tillkomma nya flaggor när som helst, och att det redan finns fler än som rymdes på affischen – så mitt urval är absolut inte det enda möjliga.
(Vill någon anpassa så rekommenderar jag att slå på Riktlinjer under Visa i Publisher, och att växla visningsläge då och då mellan 100 % och Hel sida – då blir det lättare att få allting jämnt och snyggt.)
Jag har inte skrivit dit någon Creative Commons-liscens eller liknande, men det är alltså fritt fram att anpassa och att sprida vidare!
81 som var ”mer än bra” 7 som jag inte alls gillade
25 som var mer än 250 sidor långa
22 klassiker
51 hbtq-böcker
116 pappersböcker 49 ljudböcker 22 eböcker
Mitt mål för i år var att läsa mindre än vanligt, och det lyckades jag med även om takten ökade mot slutet av året.
Mina favoriter under året var:
Romaner etc.
Ebba Berg – Böghög
Mikael Berglund – Ovanjorden
Oyinkan Braithwaite – Min syster, seriemördaren
Annie Ernaux – Omständigheter
Melody Farshin – Mizeria
Roy Jacobsen – Fartygets ögon
Mieko Kawakami – Bröst och ägg
Pär Lagerkvist – Barabbas
Ella-Maria Nutti – Kaffe med mjölk
Caroline Ringskog Ferrada-Noli – D e kroniskt
Elin Ruuth – Konsterna
Linn Ullmann – Flicka 1983
Elisabeth Åsbrink – Övergivenheten
Diktsamlingar
Antologi – Bländad av död och kärlek
Paul Celan – Vallmo och minne
Audre Lorde – Våra döda bakom oss
Sorin Masifi – Staten. Systrarna. Dikten
Iman Mohammed – Minnen av infraröd
Valhzyna Mort – Musik för de döda och återuppståndna
Malte Persson – Undergången
Rainer Maria Rilke – Valda dikter
Jenny Tunedal – Dröm, baby, dröm
Ocean Vuong – Tiden är en mor
Bilderböcker
Lisen Adbåge – Furan
Lina Ekdahl – Vi smular, vi härmar en gök
Teresa Glad – Farbröder
Johanna von Horn – Jag vaktar Allan
Kayo Mpoyi – Kitoko
Kristina Sigunsdotter & Clara Dackenberg – Landet som icke är
Serier
Karolina Bång – Himlastormande
Bim Eriksson – Baby Blue
Nina Hemmingsson – Vad glad du är som får titta på mig
(Själv)biografier, essäer etc.
Naja-Marie Aidt – Har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka. Carls bok
Jonas Brun – Hon minns inte
Anna-Karin Palm – Jag skriver över ditt ansikte
Patrik Svensson – Den lodande människan
Elisabeth Åsbrink – Mitt stora vackra hat
Livet
För mig, som för många andra, var 2022 året då samhället öppnade upp ordentligt efter covid men också ett år av ökat oro och obehag inför utvecklingen både i Sverige, Europa och annorstädes. Om det finns mycket att säga, men inte just här.
Jag hade mina första föreläsningar IRL sedan pandemin startade, framför allt en väldigt fin föreläsningsresa till Jönköpings stadsbibliotek i början på hösten.
Queerlit gick framåt med stormsteg och jag har lärt mig indexera i Libris XL för att tillsammans med mina kollegor kunna tilldela queera ämnesord till de nästan 2000 svenska hbtqi-böcker vi hittills har identifierat. Jag har också varit i Göteborg mer än någonsin tidigare, eftersom det är vid Göteborgs universitet som Queerlit har sin geografiska hemvist, även om jag oftast jobbar på distans – och ibland har lyxen att få sitta och läsa queera klassiker i KB:s läsesal på betald arbetstid.
Utöver Queerlit och min halvtidstjänst som gymnasuebibliotekarie så har jag även hunnit med en del frilansande: bland annat ett gäng recensioner i SvD och en lyxigt lång poesirecension i Örnen & Kråkan. Årets stora texthändelse var på alla sätt och vis min personliga essä om trans i SvD – jag har aldrig fått så mycket respons på en text någonsin. Min essä om queerlitteraturhistoria åt Litteraturbanken var också väldigt rolig, men inte helt lätt att skriva.
Dessutom redaktörsläste jag två böcker och satte min första bok: Anna Nygrens När jag åker hem. En väldigt läsvärd bok, liksom Sorin Masifis Staten. Systrarna. Diktensom jag hade den stora äran att få vara redaktör år och som ju också fanns med i min lista över årets bästa böcker – (minst) så bra är den.
Nackdelen med allt detta frilansande är att jag inte har haft jättemycket tid över till eget skrivande, men under hösten har jag i alla fall kommit igång med min roman genom skrivfikor, en skrivresa till Trosa och ett försök att skriva åtminstone en kvart så gott som varje dag. Under nästa år ska jag försöka att få klart en ny version av romanen – och kanske till och med lyckas lämna ifrån mig den. Men vi får se.
En hel del av den tid jag hade kunnat ägna åt att skriva har jag istället ränt runt med någon av mina vid det här laget alldeles för många kameror, de flesta analoga. Nytt för i år var att jag kom igång med att framkalla och scanna själv, vilket är väldigt tillfredsställande och pyssligt. I slutet av året blev jag studentmedlem i CFF och hade med en bild på deras salong. Det var fint och jag ser fram emot att fortsätta fota, även om jag ska försöka hitta en bättre balans framöver – det blir lätt så att jag flyr till fotandet, som är mindre kravfyllt än skrivandet, och även om det finns betydligt värre sätt att prokrastrinera så är det ändå inte helt igenom konstruktivt.
Om någon därute mot allt förnuft och bättre vetande har missat Litteraturbanken så är det en fantastisk resurs för att läsa klassiker som gratis e-böcker – strömmat i webbläsaren eller nedladdat till dator eller läsplatta. Hos Litteraturbanken finns också inläsningar av dikter och andra texter, bra material för skolor och en hel massa annat, bland annat essäer och andra informationstexter om och kring litteratur. Dels om enskilda verk och författarskap, dels om särskilda teman och perioder.
Tidigare i år fick jag frågan om jag ville skriva en essä om queerlitteraturhistoria till Litteraturbankens fokus på fördomar och stereotyper i litteraturen. Det ville jag förstås!
En text om samkönad kärlek i litteraturen, skriven av Eva Borgström*, finns alltsedan 2019 redan publicerad på Litteraturbanken – men jag fokuserade på mina egna litterära hangups istället. Det blev en hel del om mina favoritbritter, men i övrigt är fokus framför allt på svenska verk.
Och nu finns texten alltså uppe, med titeln ”Dörrar och öppningar”. Läs gärna, om ni inte redan tröttnat på min aldrig sinande fascination för ämnet…
* Professor i litteraturvetenskap och författare till ett antal väldigt läsvärda böcker om främst den lesbiska litteraturhistoria, till exempel den fritt tillgängliga Berättelser om det förbjudna.
Det är fruktansvärt länge sedan jag skrev något här, bland annat för att jag har haft alldeles för fullt upp med diverse saker. Men något jag vill passa på att flagga för är den personliga essä om transerfarenheter som publicerades i Svenska Dagbladet för lite mer än en månad sedan, och som jag hade den stora äran att få illustrerad av fantastiska Moa Hoff. Det var nästan läskigt att se hur väl bilderna fångade innehållet i själva texten.
Annars jobbar jag vidare som gymnasiebibliotekarie och med Queerlit, har nyligen föreläst om hbtq-litteratur under Jönköping pride och har nu efter sommaren äntligen kommit igång med mitt romanskrivande igen, efter nästan ett års uppehåll. Så förhoppningsvis kan jag någon gång i framtiden få dela en nyhet om att monsterboken faktiskt till slut är klar. Men det återstår att se…
2021 var ett år av distanslektioner och -föreläsningar, hemtest och hemmajobbande i väntan på hemtestresultat, men rymde också en hel del annat.
I augusti började jag jobba med Queerlit, på julafton blev jag ringförlovad, dagen innan nyår var jag tvungen att avliva Ibid. Stort och smått, sött och salt – och surt.
Jag hann också:
– komma igång ordentligt med mitt fotande, som varit lite väl vilande i ett antal år – köpa så många kameror och objektiv att jag har köpstopp hela 2022 – börja och sluta med egen kombuchatillverkning – bli beroende av espresso tonic – skriva klart ett romanutkast, få testläsarrespons och börja jobba på en ny version.
Under 2022 hoppas jag få mer fokus och arbetsro i skrivandet, så att jag kanske någon gång kan bli klar med den där boken…
Läste en del gjorde jag också. Närmare bestämt 188 böcker, varav:
3 ungdomsböcker
4 lättlästa böcker
4 novellsamlingar
6 kapitelböcker
9 essäer/essäsamlingar
12 bilderböcker
14 tecknade serier
15 biografier/självbiografier
33 faktaböcker
42 romaner
45 diktsamlingar
44 hbtq-böcker 🏳️🌈
41 som var tjockare än 250 sidor
13 klassiker
21 e-böcker 📱
74 ljudböcker 🎧
91 pappersböcker 📖
Jag hann också med 19 ”ickeböcker”, främst novellixer.
Årets första bok var ”Edith och Julian” av Naoise Dolan. Årets sista blev ”Glasrutan” av Saga Cavallin.
Allt sammantaget ett bra läsår och år, trots covid och annat!
Ottars senaste nummer, nr 3 2021, är ett transnummer fullmatat med spännande artiklar av diverse olika slag. Jag bidrar med en artikel om de långa väntetiderna i transvården – där vi talar om ganska många år för att komma igenom hela processen, till skillnad från när jag själv transitionerade och det ”bara” tog (i mitt fall) fem år.
För artikeln har jag intervjuat Oliver Jähnke, som väntar på vård, men också Edward Summanen från RFSL & RFSL Ungdom och Kristina Wikner, chef på Socialstyrelsens enhet för högspecialiserad vård. Artikelns utgångspunkt är nämligen det faktum att dagens sju transteam snart ska ha blivit tre.
Att avstånden ökar är inte så svårt att räkna ut, men dur det påverkar väntetiderna är det ännu ingen som vet; där finns det både farhågor och förhoppningar.
I förra veckan hade jag den stora äran att få prata om svensk samtidspoesi i Örnen & Kråkans poesipod, tillsammans med Magnus William-Olsson och Edith Söderström. Temat var ”Läget i den svenska poesin just nu” och nu finns samtalet att lyssna på – och jag kan verkligen rekommendera Ö&K:s nyutgivna litteraturkritiska kalender, ”Poesiåret 2020”, som ger både en blixtbelyst ögonblicksbild och fördjupande poesireflektioner.
en kritikessä i SvD om två självbiografisk böcker om prostitution, Louise Amcoffs ”Till männen som köpte min kropp” och Hanna Widerstedts ”Till mina torskar”
en gästrecension i Sydsvenskan, av ungdomsboken ”Fula tjejer” skriven av författartrion Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck och Sara Ohlsson
en recension i SvD av ”Urvalet så”, en samlingsvolym med Håkan Sandell-dikter
