Bildningspodden är väldigt otramsig – akademiker som sitter och nördpratar om sina favoritämnen. Och när ämnena är t.ex. latin, Foucault, Selma Lagerlöf och den svenska synden, så kan det ju bara bli intressant! Finns redan fler än 40 avsnitt som gör vem som helst betydligt mer bildad än innan 🙂
Ligga med P3:s programserie ”100 år av sex” – fem avsnitt lättsam men lärorik historisk underhållning.
Ja, jag vet att jag har skrivit om Andrew Bird förut, men jag klarar inte av att sluta… Här är två låtar från hans senaste skiva, studio- och liveversion, som jag lyssnar sönder just nu.
”Left Handed Kisses” är en grälsjuk kärleksduett med Fiona Apple:
Och ”Capsized” är en mer rättframt rockig låt, om att vara så ensam efter en separation att du skedar med smutstvätten:
Roland Paulsens ”Vi bara lyder” var en riktig bladvändare om absurditeten i system som tjänstemännen själva genomskådar.
Jag har en digital systemkamera med 12 år på nacken. Den fungerar fortfarande fint, men den är otymplig att ha med sig. På sistone har jag längtat efter en liten, behändig men bra digital kompaktkamera som jag alltid kan ha i väskan och plocka upp så fort jag ser någonting jag vill fota. Och i julklapp fick jag inget mindre än detta!
En viss skillnad i storlek:
Jag började genast fota, hemma i köket i erbarmligt ljus. Och det blev faktiskt oväntat bra:
Nu ser jag fram emot att fortsätta utforska min nya kamera, och utforska världen genom den 🙂
När jag var ung (vilket min sambo tycker det är väldigt roligt att jag säger jämt, eftersom jag fortfarande inte är så gammal) skrev jag oerhört mycket poesi. Jag lade upp allt jag blev nöjd med på poeter.se och kom med i några små antologier.
Jag skriver fortfarande poesi, men jag har lagt ner mer energi på prosa i många år. Så att se en diktsvit i den väldigt snygga och rejält bokliknande tidskriften Ordkonst (nummer 4 2016, på temat sömn) gör mig barnsligt glad!
Vem vet, kanske blir det en diktsamling någon vacker dag…
Sökte stipendium från Författarfonden för första gången och blev beviljad deras ”mindre ettåriga arbetsstipendium”, det vill säga 60 000 kr. Det blir bra att ha för att kunna skapa mer tid åt skrivandet, så att jag kan bli klar med någon bok en vacker dag…
Det här skriver jag egentligen på min nya blogg om skrivande/författarskap och dylikt, Tekopp text. Men eftersom ingen hittar dit än, så blir det vissa dubbelpostningar ett tag framöver…
Jag fick den stora äran att skriva ett gästinlägg på Debutantbloggen. Läs hela inlägget här
Jag fick den stora äran att skriva ett gästinlägg på Debutantbloggen. Läs hela inlägget här
Jag är ett fan av kultmusikalen ”Rocky Horror Picture Show” och kunde förstås inte låta bli att se nya versionen, med Lawrence Cox som Frank Further. Självklart heter den ”Rocky Horror Picture Show – Lets do the Time Warp Again”.
Visuellt väldigt välgjort, märkbart mera budget än originalversionen (duh) och roliga referenser. Bra metagrepp med att filmen spelas upp på en biograf med publik. Men den fungerar förstås bara i relation till gamla Rocky. Och låtarna – det är min största besvikelse. De tar inte ut svängarna i låtarna. Sången är för lam.
Annars kan jag varmt rekommendera alla som gillat gamla Rocky att se nya. Och alla som inte sett gamla, att se den nu genast 🙂
https://www.youtube.com/watch?v=iZmMNUOk6bQ
https://www.youtube.com/watch?v=wzuVBxtbbl4
