Senaste numret av Bazar Masarin, en dyi-nättidskrift om barn- och ungdomslitteratur, innehåller en mängd läsvärda texter på temat representation. Jag bidrar med en artikel om kvalitet och representation, med utgångspunkt i ett avsnitt av podden Bladen brinner.
Läs numret här: Bazar Masarin – Representation
Eva Lie är fotograf och publicerade i december 2017 fotodokumentärboken Janna. Ett liv i två världar.
Kapitelboken Julia finns inte av Eva Salqvist kom ut i oktober 2017 och riktar sig till barn i åldern 9-12.
Den engelska självbiografin Tomorrow Will Be Different. Love, Loss and the Fight for Trans Equality är prick precis purfärsk och skriven av Sarah Mcbride.
Jag har tidigare skrivit om Titta skogen, första delen i en svit om fyra småbarnsböcker som utforskar naturen – och årstiderna. ”Titta skogen” handlade om ett skogsbesök om våren, ”Titta havet” handlar om ett strandbesök på sommaren – och släpps därför nu när sommaren är här. Senare kommer ”Titta parken” (höst) och ”Titta natten” (vinter).
”Titta havet” följer samma mönster som ”Titta skogen”. Genom sinnena syn, hörsel, känsel och lukt utforskas saker på stranden: mås, våg, sten, tång. Sedan kommer en mer aktiv handling, ”Suga tån”, som mynnar ut i ett expressivt ”USCH!” Tån var nämligen väldigt sandig…
Efter denna sinnenas genomgång kommer ett lite större barn, Nanna, in i bilden och boken genom en lika expressiv ”KRAM!”. Boken avslutas sedan med ett par uppslag som i en nästan bildordbokslik form visar olika saker på stranden och vad de heter. Här syns också barnets mammor som sitter och solar.
Illustrationerna av Maija Hurme är oerhört fina, på ett mjukt sätt, medan Åse Mandel-Hartvigs text är så pass mättad som en bok på den här nivån måste vara. Ett eller två ord ska kunna säga allt.
”Titta havet” är utmärkt att peka i, tillsammans med ett litet barn. Förhoppningsvis håller parken och natten samma klass – syftet att utforska naturen, årstiderna och språket med läsningen till hjälp är både bra tänkt och mysigt genomfört.
Tack till Olika förlag för friexemplar!
Tuvalisa Rangström debuterar som bilderboksförfattare i och med ”Oväder”, som är illustratören Clara Dackenbergs andra bilderbok. Illustrationerna är också den största behållningen med boken – konstnärliga, uttrycksfulla, detaljerade och med en känsla av såväl fart som fläkt. Huvudpersonen Tussen, liksom bokens andra personer, framstår som olika små knytt, mer eller mindre lika katter, björnar eller människor.
Tussens vante blåser bort, vilket gör Tussen arg. Hen klättrar upp i himlen på en stege och börjar bråka med ovädersmolnen, men träffas av blixten och slungas till en gigantisk hittegodsavdelning. Till slut kan Tussen gå därifrån med sin vante – men strax utanför dörren dyker det upp andra som fryser. Eftersom ”Tussen vet hur det känns” lånas vanten direkt ut och på sista bilden vinkar Tussen hejdå till ett litet knytt som krupit ner i vanten. Sensmoralen står på baksidan: ”Ibland måste man själv blåsa bort för att hitta det som är försvunnet.”
Den språkliga nivån växlar: från inledande ”Småsnår skälver. Morrhår darrar” till fraser som kastas runt av vinden, till exempel ”Ta in utemöblerna!” Här finns också onomatopoetiska drag, som när ovädret ylar ”Moouuuiii!!!” – ovädret är förresten ett moln med ansiktsdrag. Och rena fantasiord: ”Hupp foff? Nipp nipp! Nån har lapprat min foff!”
Jag kan inte bedöma hur ett barn hanterar språknivån och dess olika lager, men å andra sidan är jag övertygad om att barn inte har samma behov som vuxna av att behöva förstå precis allt – och en högläsare som gör ett ordentligt jobb kan ladda den här texten med mycket spänning, eftersom den med sina olika röster inbjuder till innovationer. Tack vare sin komplexitet tror jag att ”Oväder” kan bli betydligt bättre läsning än många mer endimensionella böcker.
Tack till Mirando för friex!
”Vi tvättar bilen”, med text av Sarah Vegna och bild av Astrid Tolke, är en småbarnsbok som känns fin och ljus i såväl text som illustrationer. Meningarna är oftast två till tre ord långa, ibland hela fyra. Huvudpersonen är ett litet barn som tillsammans med sina mammor och en grå katt tvättar familjens bil. Barnet är delaktigt i tvätten – och i att busa med vattenslangen…
Men, min sambo påpekar att det inte är självklart att en kan tvätta sin bil på uppfarten utan det kan behöva göras på t.ex. en mack. Så kolla upp det innan ni omsätter boken i praktiken 🙂
Tack till Olika förlag för friex!
Jag har just lämnat ett litet kickstart-bidrag så att Bladen brinner ska kunna fortsätta producera sin podd, som jag börjat lyssna på den senaste tiden och verkligen fastnat för. Du kan också startsparka på Bladen brinner, om du vill 🙂
Förra sommaren skrev jag om Anja Gatus bok ”Värsta målet, Kosse!”, en av böckerna i serien om Kosse, inspirerad av fotbollsspelaren Kosovare Asllani. En annan serie som Anja Gatu skriver på samma tema handlar om Therese och är inspirerad av en annan svensk fotbollsspelare, Therese Sjögren.
Jag har nu läst ”Snygg fint, Therese!” som också är en förhållandevis lättläst kapitelbok. Den har korta kapitel där meningarna aldrig löper över till nästa sida och är rikligt illustrerad av Maria Borgelöv. (Och ”fint” i titeln är alltså en fotbollsterm – min sambo såg boken och förstod inte varför både ordet snygg och fin användes, dessutom med så konstig böjning…)
Själva handlingen kretsar kring Thereses flytt från Harlösa till Veberöd, som innebär att hon måste byta fotbollslag. Precis innan flytten har hennes förra lag förlorat stort mot Torn, som hon nu får chans att göra revansch mot. Det nya laget har en proffsig tränare som peppar Therese att inte bara passa vidare, utan också ta målet själv. Och, sist men inte minst: i en avgörande stund får Therese användning för den fint hon sett Marta använda och övat in under sommaren.
Therese spelar i ett blandat lag, könsmässigt. Många av karaktärerna har namn som tyder på olika bakgrunder och de är tecknade med en variation av hudfärger. Flytten beror på att Thereses föräldrar har skilt sig och mamman har gått från ett olikkönat till ett samkönat förhållande, men det är ingenting som berättelsen dröjer vid.
Boken är humoristisk, lättsam men också medryckande. Själva sporten står för spänningen, men är en integrerad del av vardagen, vilket gör Anja Gatus böcker till väldigt bra läsintroduktion för fotbollsintresserade. Den första boken om Therese heter ”Rött kort, Therese!”, men det går också bra att läsa denna andra del fristående.
Tack till Olika förlag för fri-ex!
”Titta skogen”, med text av Åsa Mendel-Hartvig och bild av Maija Hurme, är en mossmjukt illustrerade småbarnsbok om föräldraskap och skogspromenad. De enkla orden handlar om närhet och natur: ”Lyssna humlan”, ”Titta myran”, ”Pussa pappa”.
I samma serie finns också ”Titta havet”, ”Titta parken”, ”Titta natten”.
Tack till Olika förlag för friexemplar.
”Värsta målet, Kosse!” av Anja Gatu (text) och Maria Källström (bild) är en kapitelbok för åldern 6-9, inspirerad av landslagsspelaren Kosovare Asllanis barndom. Det finns en tidigare bok om Kosse, men uppföljaren går utmärkt att läsa fristående.
Kosse och bästa kompisen Emma börjar spela i ett lag och Kosse åker på cup med de andra, som hon inte känner. Det här är en vardaglig och enkel bok om att våga ta kliv utanför sin komfortzon. Men främst är det en fartfylld och realistisk berättelse om att älska fotboll. Det är lätt att känna igen sig i och tycka om Kosse.
En fotbollsbok med tjejer i samtliga huvudroller är tyvärr inte så vanligt, än. ”Värsta målet, Kosse!” är välskriven och fint formgiven. Rekommenderas som läsning för alla barn som redan gillar, eller är nyfikna på att spela, fotboll.
Olika förlag har också givit ut andra barnböcker om fotboll – sju hittills, om jag räknar rätt.
Tack till Olika förlag för friexemplar.
”Varför finns jag?”
Text: Karin Salmson
Bild: Lina Sandquist
Ett barn ställer frågan i titeln: ”Varför finns jag?” Mamman svarar: ”För att jag ville ha dig!” Sedan börjar en dialog där barnet vill ha reda på hur det kom till och varje svar från mamman väcker en fantasifull fråga som illustreras i en tankebubbla. Handlar mammor barn i affären? Nej, barn måste göras. Av lera? Nej, av ett ägg. Ett stekt ägg? Och så vidare. En enkel och fiffig bok om de stora frågorna, med utrymme för lek. Fast slutet är lite klyschigt kanske…
3-6 år
”Mix kör”
Text: Malin Lilja
Bild: Matilda Salmén
Varför finns det så få böcker om bilar och andra häftiga fordon, med en tjej i huvudrollen? Här möter vi Mix som börjar med en bil men steg för steg byter mot något större, tills hon till slut är astronaut. Bra slutscen.
0-3 år
”Jakten”
Text och bild: Sanna Borell
Den här boken kom till efter att författaren haft ett samtal med sitt barn, som hävdade att mammor inte kan vara tjuvar – för mammor är goda och tjuvar är onda. På första sidan blir några frukter stulna och de som ägde frukterna jagar tjuven genom olika miljöer. Men tjuven kommer undan och på sista sidan kommer hon hem med frukterna till sina barn. En bok som kan väcka frågor och inbjuda till samtal om varför någon stjäl.
0-3 år
Tack till Olika förlag för friexemplar.
