Tre nya transböcker

Janna - ett liv i två världar

Eva Lie är fotograf och publicerade i december 2017 fotodokumentärboken Janna. Ett liv i två världar.

Julia finns inte

Kapitelboken Julia finns inte av Eva Salqvist kom ut i oktober 2017 och riktar sig till barn i åldern 9-12.

Tomorrow Will Be Different

Den engelska självbiografin Tomorrow Will Be Different. Love, Loss and the Fight for Trans Equality är prick precis purfärsk och skriven av Sarah Mcbride.

“Lisbet och sambakungen”

Som bilden avslöjar var det full sommar när jag läste – och instagrammade om – den fenomenala barnboken “Lisbet och sambakungen”, med text av Emma Karinsdotter och bild av Hanna Gustavsson. Men här på bloggen har den inte synts till, så det behövde åtgärdas innan året tar slut. “Lisbet och sambakungen” är nämligen en historisk händelse i svensk barnboksutgivning. Inte för att den är normkreativ, utan för att den är en hejdundrande välskriven och originell bok som är lätt att jämföra med Pippi Långstrump.

I centrum står Lisbet som bor hos sin mormor, Sambakungen. De leker så vilt att det kan vara livsfarligt. Sambakungen är själv tämligen barnslig, med noll impulskontroll och det är ofta Lisbet som får agera vuxet. Dessutom ljuger Sambakungen gärna om det kan ge henne fördelar, men alla hennes märkliga berättelser om sitt yrkesliv som spion – och om sina minst lika originella flickvänner – är kanske inte helt osanna…

Lisbet älskar sin mormor och trivs för det mesta med henne, men kan också längta efter en mera vanlig tillvaro. Till hösten ska hon börja skolan och trots att Sambakungen redan sörjer hennes för evigt förlorade barndom så ser hon själv fram emot att få sätta sig i skolbänken. Särskilt om hon får gå i samma klass som Hani, en jämnårig som hon gärna vill lära känna närmre.

Emma Karinsdotter har tidigare skrivit vuxenboken “Och himlarna ska falla himlarna ska falla himlarna ska falla när du rör vid mig”. Hanna Gustavsson är tecknarstjärnan bakom “Nattbarn” och “Iggy 4-ever”. Självklart är hon även självlysande som barnboksillustratör. Jag ser verkligen fram emot fler böcker från den här superduon!

Ps. Jag har inte gett mig på glassagne-receptet som medföljer boken, men det verkar riktigt smarrigt. Ds.

 

Tack till Bonnier Carlsen för friex

Titta havet!

titta_hav_3d

Jag har tidigare skrivit om Titta skogen, första delen i en svit om fyra småbarnsböcker som utforskar naturen – och årstiderna. “Titta skogen” handlade om ett skogsbesök om våren, “Titta havet” handlar om ett strandbesök på sommaren – och släpps därför nu när sommaren är här. Senare kommer “Titta parken” (höst) och “Titta natten” (vinter).

“Titta havet” följer samma mönster som “Titta skogen”. Genom sinnena syn, hörsel, känsel och lukt utforskas saker på stranden: mås, våg, sten, tång. Sedan kommer en mer aktiv handling, “Suga tån”, som mynnar ut i ett expressivt “USCH!” Tån var nämligen väldigt sandig…

Efter denna sinnenas genomgång kommer ett lite större barn, Nanna, in i bilden och boken genom en lika expressiv “KRAM!”. Boken avslutas sedan med ett par uppslag som i en nästan bildordbokslik form visar olika saker på stranden och vad de heter. Här syns också barnets mammor som sitter och solar.

Illustrationerna av Maija Hurme är oerhört fina, på ett mjukt sätt, medan Åse Mandel-Hartvigs text är så pass mättad som en bok på den här nivån måste vara. Ett eller två ord ska kunna säga allt.

“Titta havet” är utmärkt att peka i, tillsammans med ett litet barn. Förhoppningsvis håller parken och natten samma klass – syftet att utforska naturen, årstiderna och språket med läsningen till hjälp är både bra tänkt och mysigt genomfört.

titta_havet_5

titta_havet_uppslag2titta_havet_uppslag

Tack till Olika förlag för friexemplar!

"Oväder" av Tuvalisa Rangström & Clara Dackenberg

 

Tuvalisa Rangström debuterar som bilderboksförfattare i och med “Oväder”, som är illustratören Clara Dackenbergs andra bilderbok. Illustrationerna är också den största behållningen med boken – konstnärliga, uttrycksfulla, detaljerade och med en känsla av såväl fart som fläkt. Huvudpersonen Tussen, liksom bokens andra personer, framstår som olika små knytt, mer eller mindre lika katter, björnar eller människor.

Tussens vante blåser bort, vilket gör Tussen arg. Hen klättrar upp i himlen på en stege och börjar bråka med ovädersmolnen, men träffas av blixten och slungas till en gigantisk hittegodsavdelning. Till slut kan Tussen gå därifrån med sin vante – men strax utanför dörren dyker det upp andra som fryser. Eftersom “Tussen vet hur det känns” lånas vanten direkt ut och på sista bilden vinkar Tussen hejdå till ett litet knytt som krupit ner i vanten. Sensmoralen står på baksidan: “Ibland måste man själv blåsa bort för att hitta det som är försvunnet.”

Den språkliga nivån växlar: från inledande “Småsnår skälver. Morrhår darrar” till fraser som kastas runt av vinden, till exempel “Ta in utemöblerna!” Här finns också onomatopoetiska drag, som när ovädret ylar “Moouuuiii!!!” – ovädret är förresten ett moln med ansiktsdrag. Och rena fantasiord: “Hupp foff? Nipp nipp! Nån har lapprat min foff!”

Jag kan inte bedöma hur ett barn hanterar språknivån och dess olika lager, men å andra sidan är jag övertygad om att barn inte har samma behov som vuxna av att behöva förstå precis allt – och en högläsare som gör ett ordentligt jobb kan ladda den här texten med mycket spänning, eftersom den med sina olika röster inbjuder till innovationer. Tack vare sin komplexitet tror jag att “Oväder” kan bli betydligt bättre läsning än många mer endimensionella böcker.

Tack till Mirando för friex!

Omslag_Ovader_web

Fin småbarnsbok om delaktighet

“Vi tvättar bilen”, med text av Sarah Vegna och bild av Astrid Tolke, är en småbarnsbok som känns fin och ljus i såväl text som illustrationer. Meningarna är oftast två till tre ord långa, ibland hela fyra. Huvudpersonen är ett litet barn som tillsammans med sina mammor och en grå katt tvättar familjens bil. Barnet är delaktigt i tvätten – och i att busa med vattenslangen…

Men, min sambo påpekar att det inte är självklart att en kan tvätta sin bil på uppfarten utan det kan behöva göras på t.ex. en mack. Så kolla upp det innan ni omsätter boken i praktiken 🙂

Tack till Olika förlag för friex!

vi_tvattar_bilenvi-tvattar-bilen

Titta skogen

Titta skogen! (inbunden)

“Titta skogen”, med text av Åsa Mendel-Hartvig och bild av Maija Hurme, är en mossmjukt illustrerade småbarnsbok om föräldraskap och skogspromenad. De enkla orden handlar om närhet och natur: “Lyssna humlan”, “Titta myran”, “Pussa pappa”.

I samma serie finns också “Titta havet”, “Titta parken”, “Titta natten”.

Tack till Olika förlag för friexemplar.

Tre barnböcker från Olika förlag

Varför finns jag? (inbunden)

“Varför finns jag?”

Text: Karin Salmson

Bild: Lina Sandquist

Ett barn ställer frågan i titeln: “Varför finns jag?” Mamman svarar: “För att jag ville ha dig!” Sedan börjar en dialog där barnet vill ha reda på hur det kom till och varje svar från mamman väcker en fantasifull fråga som illustreras i en tankebubbla. Handlar mammor barn i affären? Nej, barn måste göras. Av lera? Nej, av ett ägg. Ett stekt ägg? Och så vidare. En enkel och fiffig bok om de stora frågorna, med utrymme för lek. Fast slutet är lite klyschigt kanske…

3-6 år

“Mix kör”

Text: Malin Lilja

Bild: Matilda Salmén

Varför finns det så få böcker om bilar och andra häftiga fordon, med en tjej i huvudrollen? Här möter vi Mix som börjar med en bil men steg för steg byter mot något större, tills hon till slut är astronaut. Bra slutscen.

0-3 år

“Jakten”

Text och bild: Sanna Borell

Den här boken kom till efter att författaren haft ett samtal med sitt barn, som hävdade att mammor inte kan vara tjuvar – för mammor är goda och tjuvar är onda. På första sidan blir några frukter stulna och de som ägde frukterna jagar tjuven genom olika miljöer. Men tjuven kommer undan och på sista sidan kommer hon hem med frukterna till sina barn. En bok som kan väcka frågor och inbjuda till samtal om varför någon stjäl.

0-3 år

Tack till Olika förlag för friexemplar.

Kapitelbok om trans: Det är jag som är Mickan!

18800-45-9789186589547

Mickan är elva år och blir brutalt mobbad i skolan. Hon heter Mikael i allas ögon utom sina egna, men vågar inte slåss för sig själv när hon behandlas så illa av klasskompisarna. När familjen flyttar bestämmer hon sig för att börja om på nytt. Nu ska hon vara Mickan från dag ett. Ingen ska få veta att hon ansågs vara kille när hon föddes. För då skulle de ju inte kunna tycka om henne – eller…?

Det här med flytt är verkligen världens mest tacksamma ämne i en kapitelbok för mellanstadiet. Alla kan leva sig in i att börja om. Jag byte själv skola som tioåring och vet hur hela världen tycks bytas ut på ett både skrämmande och lockande sätt. Mickan är en härlig huvudperson och hennes omgivning är lagom ljust skildrad. Aldrig alldeles för tillrättalagd, men heller aldrig för mörk och tung att läsa om. Som helhet har boken sina detaljer på helt rätt ställe – den är helt enkelt korrekt, men aldrig tråkig. Tvärtom. Det här är rolig läsning. Både för mitt vuxna jag och min inre, fnittrande elvaåring.

Jag gillar att Mickan är så öppen inför allting, så som jag tänker mig att just elvaåringar kan vara. Hon har inte kommit i puberteten, så kroppen är inget problem – och kanske behöver den inte heller bli det senare? Malin Nilsson har tagit hjälp av Vanessa Lopéz för att få till porträttet av Mickan och det applåderar jag – fråga de som vet! Tonen i boken är ganska perfekt, enkel och rak men inte fördummande eller alltför förenklad.

Min inre redaktör gråter bitvis över textens utseende, men typografi är inte det viktigaste i sammanhanget. Det viktigaste är att en bok som inte funnits och som verkligen behövs nu går att läsa – och sätta i händerna på de som kan må bra av att läsa den. “Det är jag som är Mickan!” är definitivt något att tipsa om för alla lärare och bibliotekarier och andra människor med bok- och människohjärta därute 🙂

/Tekoppen