Elis Burraus nya diktsamling var svårbedömd, men ingen direkt hit. Läs recensionen här
När manuset är lämnat
Idag lämnade jag in ett manus jag har skrivit på sedan den tredje januari i år – en bok om böcker om skrivande. Jag hade en bestämd deadline redan från början och jobbet var överskådligt, men efter nästan nio månader känns det ändå konstigt att det är över.
Hur trött jag än var på projektet nu på slutet, hur mycket jag än ville gå vidare till något helt annat så är det en stor tomhet att till sist ha lämnat bort texten. En så pass lång fas som nu är över. Eller åtminstone nästan – för efter skrivande och redigering kommer mer redigering, och korrekturläsning.
Det ska bli fint att få hålla i boken sedan, att se hur omslaget blir, att släppa iväg den. Och att faktiskt gå vidare, till helt andra projekt.
John Donne, klämtande klockor och icke-öar
Jag har njutit av John Donnes poesi, både på engelska och i Gunnar Hardings svenska översättning (i ”Skabrösa elegier och heliga sonetter”). Särskilt gillar jag de riktigt skabrösa/skamlösa ungdomsdikterna om älskog, kroppsvätskor och loppor.
Men jag hade inte förstått att det är John Donne som ligger bakom både uttrycket ”ingen människa är en ö” och Hemingways romantitel ”For Whom the Bell Tolls” (”Klockan klämtar för dig”). Bägge i ett enda svep:
No man is an island, entire of itself; every man is a piece of the continent, a part of the main; if a clod be washed away by the sea, Europe is the less, as well as if a promontory were, as well as if a manor of thy friend’s or of thine own were; any man’s death diminishes me, because I am involved in mankind, and therefore never send to know for whom the bell tolls; it tolls for thee.
Eller, i den översättning som finns på Wikipedia (vems?):
Ingen människa är en ö, hel och fullständig i sig själv; varje människa är ett stycke av fastlandet, en del av det hela. Om en jordklump sköljs bort av havet, blir Europa i samma mån mindre, liksom en udde i havet också skulle bli, liksom dina eller dina vänners ägor; varje människas död förminskar mig, ty jag är en del av mänskligheten. Sänd därför aldrig bud för att få veta för vem klockan klämtar; den klämtar för dig.
Ur ”Meditation XVII”, i ”Devotions upon Emergent Occasions” från 1623.
Om HBTQ-böcker i ETC
Som sagt, det är mycket manusfixande just nu – och jobb igen, sedan en vecka tillbaka. Men jag har också hunnit uttala mig om HBTQ-böcker i en artikel i ETC.
Artikeln ägnas annars år att författarna Anna Ahlund och Jenny Jägerfäld berättar om sina böcker. I Ahlunds fall den kommande ”Saker ingen ser”, som bland annat har en icke-binär karaktär, medan Jägerfeld pratar translitteratur i relation till ”Brorsan är kung”.
Försjunken och förhoppningsfull
Jag är fullt försjunken i mitt manus och inte särskilt anträffbar, eller bloggsugen, för tillfället. Men titelspåret till TORRES nya skiva är värt ett inlägg bara i sig:
Transböcker goes boom!
Fredagen 4 augusti hade jag och Sam Holmqvist ett samtal på Pride, med titeln ”Transböcker goes boom!”. Sam har nyligen doktorerat på könsväxlingar i svensk 1800-talslitteratur – och hens avhandling ”Transformationer” är den allra första boken om svensk translitteraturhistoria. Men förhoppningsvis inte den sista.
Det har kommit en hel del böcker med transtema på senare år – men förhoppningsvis kommer det ännu fler framöver. Och förhoppningsvis präglas de av en större mångfald och komplexitet. Jag och Sam ska nu satsa på en databas med HBTQI-böcker, som på sikt ska ersätta de listor som ligger uppe på den här bloggen. Och vi tar hemskt gärna emot tips på titlar som inte får saknas i databasen!
Den flyer med boktitlar som vi delade ut under seminariet finns här.
Vi var med i Sveriges Radio P5 och talade translitteratur, en nedklippt version finns här.
Mer om Sams forskning kan du läsa här:
