Något jag inte har nämnt här på bloggen alls är att jag nyligen besökte Paris för första gången någonsin, tillsammans med min mamma som bodde i Frankrike som ung och nu fick tillfälle att rosta av sin franska.
Vi reste över månadsskiftet april/maj. Alltså mittemellan de båda valomgångarna, vilket ingen av oss varit medvetna om när vi bestämde resan. Det var väldigt märkligt att gå omkring i Paris just där och då – främst för att valet inte märktes särskilt mycket.
Turismen och vardagen pågick som vanligt, men valaffischerna var alltid nedklottrade, vare sig de föreställde Macron eller Le Pen. Jag visste att många av de människor jag mötte antagligen röstade på Le Pen, samtidigt som många andra var sådana som i hennes (och hennes väljares) ögon inte är välkomna i landet.
På första maj hade jag velat se marscherna, men skrämdes av att även Nationella fronten skulle demonstrera, så vi höll oss borta – och lyckades med det så fullständigt att vi mest såg glassätande, solbadande turister hela dagen. Så nära, så långt ifrån.
Vad gäller de mera världsliga aspekterna av resan så älskade jag självklart Shakespeare & Company och lyckades efter två besök bestämma mig för tre böcker: Roxane Gays “Difficult Women” samt Maggie Nelsons “The Argonauts” och “Bluets”. Den senare var en sådan munsbit att jag läste ut den under flygresan hem.
Jag blev knockad av macarons och trerätters middagar, föll för crepes och åt på en afghanistansk restaurang för första gången i mitt liv, vilket var riktigt välsmakande upplevelse. Jag besökte minnesmärket över deportationerna, vandrade omkring i Notre Dame, såg fulla män pissa i Seine på kvällen, blev utmattad redan av kön till Louvren och kunde inte riktigt uppskatta innehållet (men tog mig i alla fall fram till Mona Lisa och konstaterade att den är större än jag trott).
Jag gick igenom Picasso-muséet som på moln, drunknade tillfälligt i utställningen om Olga Picasso och kom hem med massor av konstvykort. (Jag har en smärre samling sådana, men mer om det vid något annat tillfälle.)
Jag skaffade kattörhängen som matchar min leopardmönstrade t-shirt. Och när jag kom fick jag nöjet att bjuda mina kollegor på å ena sidan macaroner med smak av sådant som ros och kaffe, å andra sidan madeleinekakor doppade i lindblomste.
Våren hade kommit längre, men jag uppskattar ändå svensk vår. Och svensk tunnelbana.
