att alla valde
var sitt språk
så slapp vi
förstå varandra
Felicia Stenroth, ”En människa tvättar sig ren i en sjö”. Läs recensionen här
KVINNAN I KLOCKTORNET:
Och han,
ska han också
vidröra dig
därifrån
och på ett sätt –
MANNEN SOM GÅR:
Som ingen
har rört
vid mig
förr?
KVINNAN I HÄRVAN AV FISKNÄT:
Två människosmulor
var vi
ett ba
rn och
hans mo
der –
När jag var ung (vilket min sambo tycker det är väldigt roligt att jag säger jämt, eftersom jag fortfarande inte är så gammal) skrev jag oerhört mycket poesi. Jag lade upp allt jag blev nöjd med på poeter.se och kom med i några små antologier.
Jag skriver fortfarande poesi, men jag har lagt ner mer energi på prosa i många år. Så att se en diktsvit i den väldigt snygga och rejält bokliknande tidskriften Ordkonst (nummer 4 2016, på temat sömn) gör mig barnsligt glad!
Vem vet, kanske blir det en diktsamling någon vacker dag…
Här kan du se en video om fängelset i Reading, där Oscar Wilde skrev ”The Ballad of Reading Gaol” och ”De Profundis”. Patti Smith läser bitar ur den senare.
Jag har länge känt till Agnes von Krusenstjernas svit om Fröknarna von Pahlen, men nu när jag äntligen tar itu med att läsa den är jag chockad över hur explicit sexuellt det är – både incestuösa känslor och relationer mellan kvinnor, redan i del två – och hur mycket medicinhistoria som gömmer sig i berättelsen.
Bim Eriksson, ”Det kändes lugnt när mina känslor dog”. Snyggt (men läskigt) tecknat om känslor, genus och berättande!
Svetlana Carstean och Athena Farrokhzads ”Trado” innehåller tre häften, skrivna och översatta av två poeter i tätt samarbete. Spännande och välskrivet om livets och översättningens villkor.
”För Kvalia” av Hanna Riisager – skickligt skriven poesi som håller sig precis på gränsen till det alltför välgjorda.
Jag dricker te…
…fyller min papperskalender (här med författarbesök i Karlskoga), väntar på att mina progressiva glajor ska levereras och börjar känna mig en smula gammal…
…står i regnet och har tappat både paraplyet och tygkassen med böcker, som vanligt…
…förundras över livet som tränger sig fram i alla stadens sprickor…
…tycker som vanligt mest om blommorna när de börjar vissna…
…gapskrattar åt bokomslag på jobbet…
…läser Woolfs essäer och Emily Dickinson i Ann Jäderlunds översättning…
…gläds åt att min mejl vet precis vad jag behöver…
…och annars så lever, jobbar, skriver jag mitt bästa. Om någon skulle vilja se alla bilder jag spottar ur mig, i realtid, så heter jag @tekoppenstankar på Instagram.
LLP, Tekoppen