Lavapriset i litteratur

Här står jag och bevakar Nobelpriset, och så... wow!!! 😃😀😻😍🎂🌸❤💙💚💛💜😭😿

Jag var mitt uppe i hysterin kring Nobelpriset när jag i torsdag nåddes av ett underbart besked: att jag tilldelats Lavapriset i litteratur. Det är inte bara första gången jag tilldelas ett litterärt pris, utan också den finaste motiveringen någonsin!

Lavapriset i litteratur 2017 tilldelas Sebastian Lönnlöv. Motivering: För sin förmåga att outtröttligt och stringent verka i folkbildningens tjänst.

Likt en nattorienterare i snårig skog lyser Sebastian Lönnlöv med textens personliga pannlampa upp samhällets och litteraturens dunkla stigar.

Oavsett om det sker i bokform, på nätet eller på biblioteksgolvet leder ett möte med Sebastian Lönnlöv alltid framåt.

Lava Bibliotek & Verkstad är en oas för 14- till 25-åringar på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Lavapriset har delats ut sedan 2014 och de tidigare pristagarna är inga mindre än Jenny Jägerfeld, Revolution Poetry och Klara Wiksten.

 

Juryarbete

Sedan slutet av förra året sitter jag med i en jury som ska utse vinnaren av Kulturhuset Stadsteaterns Internationella Litteraturpris, ett nytt pris som bara har delats ut en gång tidigare. Det finns många litteraturpriser där ute, men det unika med just detta pris är att det går till en översatt roman och inte bara författaren, utan även översättaren prisas.

Förra året gick priset till Olga Tokarczuk och hennes översättare Jan Henrik Swahn, för tegelstensromanen Jakobsböckerna. I år finns det fem titlar på kortlistan – och alla är stora romaner som jag inte hade velat missa:

  • De oroliga av Linn Ullmann, i översättning av Urban Andersson.
  • Jag bekänner av Jaume Cabré i översättning av Jens Nordenhök.
  • Mödrarnas söndag av Graham Swift, i översättning av Hans-Jacob Nilsson.
  • Pengar från Hitler av Radka Denemarková, i översättning av Karin Eriksson.
  • Våldets historia av Édouard Louis, i översättning av Marianne Tufvesson.

Läs mer om priset här

När manuset är lämnat

Idag lämnade jag in ett manus jag har skrivit på sedan den tredje januari i år – en bok om böcker om skrivande. Jag hade en bestämd deadline redan från början och jobbet var överskådligt, men efter nästan nio månader känns det ändå konstigt att det är över.

Hur trött jag än var på projektet nu på slutet, hur mycket jag än ville gå vidare till något helt annat så är det en stor tomhet att till sist ha lämnat bort texten. En så pass lång fas som nu är över. Eller åtminstone nästan – för efter skrivande och redigering kommer mer redigering, och korrekturläsning.

Det ska bli fint att få hålla i boken sedan, att se hur omslaget blir, att släppa iväg den. Och att faktiskt gå vidare, till helt andra projekt.

IMG_8162

John Donne, klämtande klockor och icke-öar

Jag har njutit av John Donnes poesi, både på engelska och i Gunnar Hardings svenska översättning (i “Skabrösa elegier och heliga sonetter”). Särskilt gillar jag de riktigt skabrösa/skamlösa ungdomsdikterna om älskog, kroppsvätskor och loppor.

Men jag hade inte förstått att det är John Donne som ligger bakom både uttrycket “ingen människa är en ö” och Hemingways romantitel “For Whom the Bell Tolls” (“Klockan klämtar för dig”). Bägge i ett enda svep:

No man is an island, entire of itself; every man is a piece of the continent, a part of the main; if a clod be washed away by the sea, Europe is the less, as well as if a promontory were, as well as if a manor of thy friend’s or of thine own were; any man’s death diminishes me, because I am involved in mankind, and therefore never send to know for whom the bell tolls; it tolls for thee.

Eller, i den översättning som finns på Wikipedia (vems?):

Ingen människa är en ö, hel och fullständig i sig själv; varje människa är ett stycke av fastlandet, en del av det hela. Om en jordklump sköljs bort av havet, blir Europa i samma mån mindre, liksom en udde i havet också skulle bli, liksom dina eller dina vänners ägor; varje människas död förminskar mig, ty jag är en del av mänskligheten. Sänd därför aldrig bud för att få veta för vem klockan klämtar; den klämtar för dig.

Ur “Meditation XVII”, i “Devotions upon Emergent Occasions” från 1623.

STR17POET_331045k

Om HBTQ-böcker i ETC

Som sagt, det är mycket manusfixande just nu – och jobb igen, sedan en vecka tillbaka. Men jag har också hunnit uttala mig om HBTQ-böcker i en artikel i ETC.

Artikeln ägnas annars år att författarna Anna Ahlund och Jenny Jägerfäld berättar om sina böcker. I Ahlunds fall den kommande “Saker ingen ser”, som bland annat har en icke-binär karaktär, medan Jägerfeld pratar translitteratur i relation till “Brorsan är kung”.

Läs artikeln här

Transböcker goes boom!

Fredagen 4 augusti hade jag och Sam Holmqvist ett samtal på Pride, med titeln “Transböcker goes boom!”. Sam har nyligen doktorerat på könsväxlingar i svensk 1800-talslitteratur – och hens avhandling “Transformationer” är den allra första boken om svensk translitteraturhistoria. Men förhoppningsvis inte den sista.

Det har kommit en hel del böcker med transtema på senare år – men förhoppningsvis kommer det ännu fler framöver. Och förhoppningsvis präglas de av en större mångfald och komplexitet. Jag och Sam ska nu satsa på en databas med HBTQI-böcker, som på sikt ska ersätta de listor som ligger uppe på den här bloggen. Och vi tar hemskt gärna emot tips på titlar som inte får saknas i databasen!

Den flyer med boktitlar som vi delade ut under seminariet finns här.

Vi var med i Sveriges Radio P5 och talade translitteratur, en nedklippt version finns här.

Mer om Sams forskning kan du läsa här:

 

Bildresultat för transgender

Tips på Pride-läsning

Med anledning av Stockholm Pride, som pågår den här veckan, tänkte jag tipsa om några böcker med HBTQ-tema som jag läst sedan förra Pride.

Romaner för vuxna
Just nu läser jag Sara Lövestams tredje deckare om papperslöse Kouplan, Luften är fri (2016). De tidigare delarna i serien heter Sanning med modifikation (2014) och Önska kostar ingenting (2015). Fjärde delen, Finns det hjärterum, ges ut i höst.

En bok som jag gillade mycket mer än förväntat var Kristofer Folkhammars Magisterlekarna (2015), där berättelsen om en skola med bara homosexuella män rymmer både poesi, tragedi och passion.

Bengt Martins Sodomsäpplet (1968) är årets Stockholm Läser-bok. En mörk, väldigt välskriven bok om tonårsångest och förbjuden kärlek kring 1950. Jag har läst den många gånger, men återsåg den med glädje i år.

En klassiker som utkom i samma veva som Sodomsäpplet är Eva Alexandersons Kontradans (1969), som jag läste förra året – och drabbades av. Det här är nämligen en tidlös roman om den stora, destruktiva passionen. I väntan på att den nytrycks finns den som e-bok.

Romaner för ungdomar och unga vuxna
Abigail Tarttelins Golden Boy gavs ursprungligen ut 2013, men kom på svenska i år. En medryckande och läsvärd berättelse om intersex och hemligheter.

Anna Ahlunds Du, bara (2016) handlar om förälskelse, sex och de första stapplande stegen i en relation. I år kommer Saker ingen ser, en kollektivroman som bland annat har en icke-binär karaktär.

Kapitelböcker
Emma Karinsdotter och Hanna Gustavsson har alldeles nyss givit ut Lisbet och Sambakungen, en alldeles lysande normkreativ berättelse.

Jenny Jägerfelds skriver om en ung transkille i Brorsan är kung (2016). En högkvalitativ och välskriven bok, med både fart och fläkt.

Sara Lövestams Skarven (2016) läste jag strax innan förra Pride. En spännande och fin skildring av tre mellanstadiebarn som löser ett brott. En av dem är Johanna, som alla kallar för Johan.

Malin Nilsson och Vanessa Lopéz har tillsammans skrivit Det är jag som är Mickan (2015), om Mickan som passar på att byta namn och presentera sig som tjej när hon byter skola. I höst kommer uppföljaren Vi är världen, skriven av Malin Nilsson och Saga Becker.

Faktaböcker
Johan Hiltons Monster i garderoben. En bok om Anthony Perkins och tiden som skapade Norman Bates publicerades 2015. Om du inte redan har läst Hiltons skildring av en tid och ett samhälle, speglat i en skådespelare – gör det, genast !

Moa-Lina Olbers Croall har i I mitt namn. En bok om att vara trans (2016) skrivit en faktabok om trans som passar perfekt både för ungdomar och vuxna.

Maria Ramnehills Ett transfeministiskt manifest (2016) är en tankeväckande och provokativ genomgång av den sneda synen på transkvinnor.